Hälsoeffekter beror på gener
Hur nyttigt det är att äta frukt och grönsaker verkar bero på vem som äter. Det visar resultaten från en ny engelsk studie som undersökte hur konsumtion av en frukt- och grönsaksjuice påverkade relaxeringen av blodkärl (vasodilatation) i 24 friska försökspersoner med olika genetiska varianter av enzymet kväveoxidsyntas i endotelet.
Kväveoxidsyntas katalyserar bildandet av kväveoxid, som är en känd vasodilator och detta enzyms aktivitet har visat sig vara påverkbart av vissa ämnen i frukt och grönsaker.
I ungefär en tredjedel av den västerländska befolkningen finns en variant av genen för kväveoxidsyntas som medför, att en av de aminosyrabyggstenar som bygger upp enzymet är ersatt med en annan snarlik aminosyra (Glu298Asp).
Andra studier har associerat denna enzymvariant till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. I den engelska studien medförde inmundigande av frukt- och grönsaksjuicen (400 ml) signifikant högre vasodilatation i försökspersoner med endast den ”normala” kväveoxidsyntasgenen i arvsmassan, medan ingen sådan effekt kunde påvisas i försökspersoner med den förändrade genvarianten som den ena av sina två kväveoxidsyntasgener.
Till skillnad från denna grupp kunde försökspersonerna med intakta kväveoxidsyntasgener dessutom få lägre oxidation av LDL-kolesterol till följd av intaget av drycken.
Mol Nutr Food Sci 56, 1014- (juli 2012)
_180x162.jpg)
Vitlök stärker immunförsvaret
Vitlöksextrakt kan stärka immunförsvarsceller och minska antalet sjukdomssymptom och antalet sjukdagar i förkylning och influensa. Detta visar en ny amerikansk studie och resultaten bekräftar vissa tidigare studier.
Styrkan med den nya studien är att den har en design som hämtats från kliniska prövningar av läkemedel.
En speciell mognadsprocess gjorde vitlöksextraktet i det närmaste luktlöst och det kapslades dessutom in för att inte upptäckas. 120 försökspersoner indelades i två grupper, varav den ena fick kapslar motsvarande 2,56 g vitlöksextrakt per dag och den andra fick placebo under förkylningssäsongen (feb - maj).
Efter 45 dagar uppmättes en signifikant bättre proliferering bland försvarsceller i vitlöksgruppen jämfört med placebo. Efter 90 dagar rapporterades en minskning i antalet sjukdomssymptom (21 procent färre) och sjukdomsdagar (61 procent färre) jämfört med placebo, men frekvensen av insjukningar påverkades inte signifikant.
Clinical Nutrition 31, 293- (juni 2012)
Klippare: Anders Schultz