Ditt tips är skickat.

Spröd produkt med stark tillväxt

Med hälsotrenden och det stora intresset för lokalproducerat kan förutsättningarna knappast vara bättre. Men så präglas också Leksandsbröds utveckling av ständig tillväxt. Så sent som för ett år sedan stod ännu en bagerilinje klar i fabriken strax utanför Leksand. Nu arbetar sex knäckebrödslinjer för högtryck, dygnet runt – och plats finns för att installera fler.

– Bröd är ett kulturarv, konstaterar VD Peter Joon, som är fjärde generationen Joon som driver Leksandsbröd.
    För fem år sedan tog han över ledningen efter pappa Rune, som idag är arbetande styrelseordförande.
    Det hela började på 1920-talet med att gammelfarmor Anna bakade bröd till pensionaten i närheten – en hantering som gammelfarfar Olof tog till en något större skala. Idag står ett toppmodernt knäckebrödsbageri på samma tomt, näst störst i Sverige och det i särklass största i svensk ägo.
    Peter Joon började i bageriet som sommarjobbare – och att fortsätta i familjeföretaget har alltid känts helt rätt för honom, liksom för systern Annika Sund, som är marknadschef.
    – Vi ser våra produkter som barn som ska växa och utvecklas. Vi försöker alltid tänka långsiktigt. Det lönar sig, förklarar Peter Joon.
    Naturligtvis har det framförts frierier från olika investmentbolag genom åren.
    – Men vi är inte till salu.

Högt automatiserat
Om dotterbolaget Vika Bröd präglas av hantverksproduktion, så är automatiserings-graden desto högre hos Leksandsbröd.
    Lång erfarenhet har lärt dem hur man på bästa sätt bygger en ny bagerilinje, så i huset finns naturligtvis en egen verkstad.
    Varje linje, eller ”lina”, utgör ett bageri i sig med jäsbana, bakmaskin, ugn och brödhantering, plus givetvis en hel del it-teknik.
    Det var den ständigt ökande efterfrågan som ledde till att Leksandsbröd byggde en sjätte linje i fjol.
    – Produktionsbrist och tomma lager tvingade oss att säga nej till exportför-frågningar. Vi fick lov att att prioritera de  kunder vi redan hade i Sverige.
    Idag exporteras 10 - 15 procent av Leksandsbröds produkter, i första hand till Finland och USA, men nu öppnar sig marknaderna även i Danmark och Norge.
    Ingredienserna i knäckebrödet är desamma som de alltid har varit: råg, jäst, salt och vatten. I den egna kvarnen mals den lokalt odlade rågen till fullkornsmjöl och vattnet tas från en källa i närheten.
    – Vår råg åker max trettiofyra mil. Bara enstaka år har vi tvingats köpa från Skåne, säger Peter, som förnöjt noterar att allt fler bönder Sigill-certifierat sig.
    Miljömedvetenheten är hög i företaget, som tidigt gick med i Svenskt Sigill.
    – Vi jobbade med energibesparande åtgärder långt innan miljödebatten tog fart, för att spara pengar, säger Peter – på väg att visa upp bageriet ”från ax till kaka”.

Bagerilinjer på rad
Inne i jästlösningsrummet blandas varje vecka två ton jäst med vatten och i degrummen jäser degen i två timmar. De långa bagerilinjerna, som byggts och utvecklats på plats, står nu sex på rad. Från jäsbanorna går bröden in i ugnarna och kommer ut, fortfarande lite sega och mjuka. Då är det dags för torkugnen.
    De senaste åren har Leksandsbröd investerat 300 Mkr.
    – Med den sjätte linan kan vi köra på för fullt igen. Det finns dessutom plats för både en sjunde och en åttonde. Vi bör öka utlastningen med runt tjugo procent mot i fjol – och så här långt ser det ut att gå.

Hundra procent fullkorn
Leksandsbröds allra största produkt är Leksandsknäcke, normalgräddat eller brungräddat. Och Peter tar död på myten att brungräddat skulle ha en högre akrylamidhalt.
    – Många konsumenter tror också att ett mörkt mjukt bröd innehåller lika mycket kostfiber som ett knäckebröd. Det gör det inte. Vårt rågknäcke består av hundra procent fullkorn och sexton procent kostfiber.

Att stora ekonomiförpackningar skulle sälja bäst, stämmer inte heller i Leksandsbröds fall. Det gör premiumförpackningarna.

Populär surdeg
Målet är att släppa någon form av nyhet varje år. I fjol kom t ex tre produkter i den populära trekantsserien Bagarns Bästa. I vecka 4 släpptes en annan stor nyhet: ett sprött Fäbodknäcke bakat på surdeg.
    – Surdeg har inte haft så bra klang i Sverige, men nu blev det snabbt näst största produkt i premiumsortimentet – och vi har inte hunnit att göra någon reklam. Brödet har formligen slitits ur händerna på oss.
Men alla produktlanseringar har förstås inte blivit succé. En bärserie för en del år sedan gick t ex inte alls.
    Minisarna var en kul lansering, men de gjordes egentligen inte av hålet i kakan.  De var aningen större. Konsumenterna trodde dock att det handlade om en ”biprodukt” och förväntade sig något som skulle vara billigt, men processen blev dyr.
Fler storsäljare torde dock vara att vänta.
    – Vi kan bygga ut fabriken med ännu fler linor innan järnvägsspåret sätter stopp.
    Det problemet torde en ny generation Joon få ta itu med.

Fakta

Leksandsbröd grundades 1929 och ägs än idag av familjen Joon.
    VD: Peter Joon.
    Leksandsbröd producerar 8 100 ton knäckebröd per år och har idag ca 24 procent av marknaden. De är marknadsledare på de stora traditionella rundbröden.
    En sjätte bagerilinje, en investering på 60 Mkr, invigdes i april 2009 och har ökat produk-tionen med 20 procent.
    Antal heltidsanställda: 105.
    Omsättning: 221 Mkr år 2009.
    Fabriksbutiken sålde för 10 Mkr i fjol och den försäljningen ökar med 20 procent per år. I butiken kan besökarna inte bara handla, utan även ta del av bageriets historia.

Bildtexter:

Det runda rutbrödet, som togs fram som en jubileumsaktivitet, blir nu ett Vika-bröd istället, berättar Peter Joon.

Många olika robotlösningar avlastar dagens bagare. Trots att allt fler linjer tillkommit klarar fortfarande fyra anställda att övervaka dem.

Det nya Fäbodknäcket, bakat på surdeg, har fått en flygande start i butik. Här ligger det tillsammans med gammelfarmors välanvända bakredskap.