Kriget i Mellanöstern pressar svensk livsmedelsproduktion

Svensk livsmedelsindustri gick in i 2026 med den starkaste försäljningsutvecklingen på hemmamarknaden på många år. Men efter att konflikten i Persiska viken eskalerade och situationen i Hormuzsundet försämrades har kostnaderna stigit snabbt i flera led. Detta enligt Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
– Svensk livsmedelsproduktion pressas nu från flera håll samtidigt. Kriget i Mellanöstern driver upp kostnaderna snabbt, medan den långsiktigt låga lönsamheten har gjort att investeringarna i branschen halkat efter under lång tid, konstaterar chefekonomen Carl Eckerdal.
Redan under prets första kvartal ökade transportkostnaderna stort och företagen räknar med ännu snabbare uppgång under det nästkommande. Även kostnaderna för emballage och förpackningar stiger tydligt till följd av högre energi- och råvarupriser. Samtidigt varnar Livsmedelsföretagen för att utvecklingen kan bli betydligt värre om konflikten fortsätter.
– Om läget i Hormuzsundet förblir låst riskerar världen att drabbas av stora problem med tillgången på mineralgödsel. Bara sedan slutet av februari har priserna på mineralgödsel ökat med omkring 80 procent. På sikt ger detta upphov till nya inflationsimpulser på livsmedelsområdet.
Drygt ett av tre företag bedömer att effekterna av Irankriget kan bli lika allvarliga – eller värre – än effekterna efter Rysslands invasion av Ukraina.
Samtidigt som kostnaderna stiger visar konjunkturbrevet att svensk livsmedelsindustri under lång tid har investerat långt mindre än övrig svensk tillverkningsindustri. Sedan sekelskiftet har nettoinvesteringarna i livsmedelsindustrin legat på omkring 0,7 procent av omsättningen, jämfört med genomsnittet för svensk tillverkningsindustri på 6,5 procent.
– Sverige behöver stärka sin livsmedelsberedskap, inte försvaga den. Men med så låga investeringsnivåer under så lång tid blir det svårt att upprätthålla konkurrenskraftig produktion i Sverige. Det påverkar både vår försörjningsförmåga och möjligheten att möta framtida kriser, säger Carl Eckerdal.
Tre av fyra företag uppger att låg eller osäker lönsamhet har stoppat eller senarelagt investeringar i nya produktionslinor och fabriker under det senaste decenniet.
Sedan det svenska EU-inträdet har livsmedelsindustrin tappat mark i förhållande till övrig svensk tillverkningsindustri. Av industrins totala förädlingsvärde 1995 utgjorde livsmedelsindustrin 12 procent; år 2025 hade andelen sjunkit till 7 procent.
För att vända den negativa utvecklingen behövs, enligt Livsmedelsföretagen, reformer som stärker företagens möjligheter att investera och producera i Sverige:
– Om Sverige ska kunna stärka sin livsmedelsberedskap krävs fler lönsamma företag och betydligt högre investeringar i svensk livsmedelsproduktion. Då måste politikens fokus vara att vässa svensk konkurrenskraft genom minskad regelbörda och bättre villkor för investeringar.