Chefredaktören: “Det här blir avgörande 2022”

Ingela Stenson, omvärldsanalytiker och trendspanare och inte minst Livsmedel i fokus egna chefredaktör, summerar trender och tendenser för 2022.
Hur blir det?
– Generellt djupnar trenderna, spetsas till, blir än mer nischade. Och ställer högre krav på branschen men även på konsumenter. Trenderna är oförutsägbara i sin utformning och krockar inte sällan med varandra, det är spännande.
Vad innebär trenderna för livsmedelsbranschen ska tänka på framöver för att dra nytta av trenderna?
– Analysen gällande hur man ska nå marknaden blir viktigare och allt svårare, man måste gräva djupare än man tidigare gjort. Hela 8 av 10 produkter som lanseras försvinner från hyllorna, det är både dyrt och slöseri. Konsumenter fattar alltfler beslut på känslomässig grund, det gör det svårare att pricka rätt i produktutveckling och marknadsföring.
Se nedan, här kommer trenderna!

Svenskt blir regionalt och provinsiellt
Konsumenter går ännu närmare sin egen omgivning när de söker mat, ursprunget blir allt viktigare och man vill stödja lokala bönder, odlare, företag och restauranger. Restauranger och offentlig sektor har inte haft lika höga krav som dagligvaruhandeln att redogöra för var maten kommer ifrån men i år behöver även ”mat utanför hemmet” kunna redovisa ursprunget.

Växtbaserat samsas med hållbart animaliskt
Kravbilden – smak, näringsinnehåll, textur och teknik – på det växtbaserade ökar. Antalet produkter växer och konkurrensen hårdnar. Insikten om att det behövs en blandning av hållbart växtbaserat och hållbart animaliskt ökar, exemplifierat av kornas betydelse för den biologiska mångfalden. Fokus flyttas från tallriken till systemen bakom produktionen av livsmedel och mat. Parallellt växer kritiken mot så kallad ultraprocessad mat, den kopplas till ohälsa men än finns ingen vedertagen definition.

Den sociala hållbarheten är i fokus
Coronapandemin har skapat ett ”avlänkat” samhälle, där många unga har farit illa och tappat tron på framtiden. Den sociala hållbarheten kommer i fokus samtidigt som det ställs högre krav på balans i livet. Hänsyn, gemenskap och engagemang för viktiga samhällsutmaningar som miljö- och klimatkris, ökad ohälsa, fetmaepidemi och råvarubrist kräver lösningar.

Matsvinnet måste stoppas
En tredjedel av all mat som produceras globalt slängs och genererar växthusgasutsläpp. Hajp runt ”upcycled foods”, ”from trash to treasure” ger effekt, insekter som äter restprodukter, fermentering som kan göra underverk, extrahering av närings- och smakämnen är några exempel.

Digitaliserad mat och foodtech
Foodtech handlar om att med innovation, data och digital teknik förändra produktionen, distributionen och konsumtionen av mat. Ur konsumentperspektiv har food tech dålig tajming eftersom matgäster och konsumenter både söker efter och älskar det naturliga i mat och livsmedel, men nu ska lära sig acceptera mat framtagen av tech, data och innovation. Frågor runt lagstiftning och märkning av nya foodtechprodukter blir en utmaning. För matgästen är ju smaken central, foodtech måste smaka gott.

Källor: Jordbruksverket, United Minds, AGFO, WWF. Trenderna finns även publicerade på martinservera.se.