Växtföljder kan göra jordbruket mer klimatsmart

Formas släpper nu en rapport där de har granskat och sammanställt all publicerad vetenskaplig forskning om hur olika växtföljder påverkar kolinlagringen i jordbruksmark. Resultatet visar att val av grödor och växtföljder har betydelse. Baljväxter respektive flerårsväxter ger en högre kolinlagring än andra växtföljder.

– För att nå de långsiktiga klimatmålen måste många sektorer genomföra olika åtgärder. I Sverige har vi kommit på god väg, men det återstår många utmaningar. Inom jordbruket handlar det bland annat om att marken både kan binda in och släppa ut växthusgaser, säger Magnus Land, analytiker på Formas.

Varierade växtföljder skulle inte bara vara en viktig klimatåtgärd utan också bidra till minskad övergödning eftersom en högre halt av organiskt kol gör marken bördigare. Därigenom kan behovet av mineralgödsling minska.

– Jordbrukssektorn står för cirka 14 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. En stor del av jordbrukets utsläpp kommer från marken och är svåra att minska. Därför är åtgärder som bidrar till ökad kolinlagring i jordbruksmark viktiga, säger Erik Eriksson, avdelningschef på Formas.

Rapporten visar också att det är samhällsekonomiskt lönsamt att genomföra åtgärder som bidrar till ökad kolinlagring i jordbruksmark, det vill säga att nyttan överstiger kostnaden.

Nyttan består, utöver klimatnyttan, av minskat behov av mineralgödsel i framtiden, minskad övergödning samt potential för ökade framtida skördar. För lantbrukaren betyder det dock, i det korta perspektivet, lägre intäkter av att inte kunna odla de för tillfället mest företagsekonomiskt lönsamma grödorna.

Utöver klimatnyttan består fördelarna av minskat behov av mineralgödsel i framtiden, minskad övergödning samt potential för ökade framtida skördar. För lantbrukaren betyder det dock, i det korta perspektivet, lägre intäkter av att inte kunna odla de för tillfället mest företagsekonomiskt lönsamma grödorna.