Pristak och ”klimatbovar” – nu är maten i den politiska hetluften

”Så bluffar mjölkindustrin om kornas farliga metangaser”. Det var rubriken på en omtalad granskning som Ekot gjort, om att LRF och mejeriföretagen sprider ovetenskapliga påståenden om svenska kors påverkan på klimatet.
Det hela gick ut på att kor är klimatbovar på grund av sina stora metanutsläpp och att detta är något som mjölkindustrin försöker skönmåla.

Granskningen mötte dock hård kritik från delar av livsmedelsbranschen, inte minst som de forskare som uttalade sig tidigare har konstaterat att konstanta utsläpp av metan inte ger någon ytterligare uppvärmning av klimatet.

Landsbygdsminister Peter Kullgren valde att kommentera det hela utan att nämna ordet ”metan”. I stället skrev han ett långt inlägg på sin Facebook-sida, där han förklarar varför korna fyller en betydelsefull roll i vårt samhälle:
De ger näringsrik mjölk och kött. De är avgörande för den biologiska mångfalden. De bidrar till folkförsörjningen genom att äta sådant vi människor inte kan äta. De ger oss naturgödsel som minskar vårt beroende av importerat konstgödsel och naturgas. De bidrar till friskare och mer uthålliga jordar genom att vallodling och bete.
Och, avslutar ministern sitt inlägg:
– Svensk mjölkproduktion och svenskt nötkött är bland de mest klimatsmarta i världen. Välj svensk mjölk eller nötkött!

Den andra debatten, om att införa ett så kallat pristak på mat, började med att Vänsterledaren Nooshi Dadgostar föreslog att regeringen tillsammans med ledande matvarukedjor ska sluta en överenskommelse för att hejda prischocken på mat.
Inspirationen hade hon hämtat från Frankrike, där flera matvarukedjor inför just ett sådant pristak som ska gälla fram till juni – en överenskommelse som branschen och den franska regeringen enats om.

Men Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet, är kritisk till statliga prisregleringar. I en intervju med DN förklarar han att det inte finns ett enda positivt exempel på när statligt införda pristak har fungerat i fredstid.
– Mixtra inte med prismekanismerna, låt de regler som finns gälla. Lär er av pandemin, de länder som fick panik och införde flest regleringar har straffats genom att deras BNP har minskat mest, säger han.

Även finansminister Elisabeth Svantesson sågar förslaget och säger att det inte är aktuellt att införa i Sverige. Men hon konstatera även att det är viktigt att företagen tar sitt ansvar i en situation med hög inflation.
– Jag pratar löpande med företag i olika branscher och utesluter definitivt inte att det kan behövas att vi sätter oss ner med livsmedelsföretagen och samtalar. Men det viktigaste för mig just nu är att den politik vi bedriver ska bekämpa inflationen, säger Elisabeth Svantesson till DN.

Konkurrensverket genomför just nu en utredning som tittar på konkurrensen och prissättningen inom livsmedelsbranschen, för att undersöka varför en svensk matkasse har ökat mer i pris jämfört med övriga nordiska länders.