Livsmedelskontrollen EU-anpassas: “Välkommet besked”

I förra veckan beslutade regeringen om en proposition för att anpassa nio svenska lagar till bestämmelser i EU:s nya kontrollförordning. Det föreslås bland annat en möjlighet för kontrollmyndigheter att göra inköp under dold identitet liksom att införa en efterhandsdebitering av avgifter för livsmedelskontroll.

Svensk Dagligvaruhandel, som under flera års tid påtalat den bristande likvärdigheten mellan kommunerna och föreslagit att obligatorisk efterhandsbetalning ska införas, välkomnar beskedet från regeringen.

– Med obligatorisk efterhandsbetalning blir det en mycket tydligare koppling mellan utförd kontroll och betalning. Dessutom slipper vi hantera att kommunerna gör olika, säger Mona Lauermann Orheden, sakkunnig inom livsmedelssäkerhet på Svensk Dagligvaruhandel.

Efterhandsdebitering kan bli obligatorisk tidigast från år 2022.

Enligt rapporten Sveriges livsmedelskontroll 2019, som Livsmedelverket just sammanställt, finns det skillnader i hur ofta kontrollmyndigheter kontrollerar, hur de upptäcker och bedömer brister hos livsmedelsföretag och vilka åtgärder de vidtar.

I primärproduktionen görs för få kontroller; livsmedelskontroller kan också vara olika omfattande och därigenom påverka vilka bedömningar myndigheterna gör.

När det gäller leden efter primärproduktionen finns det skillnader i vilka brister som upptäcks och hur kontrollmyndigheterna väljer att agera på dessa. En del myndigheter vidtar åtgärder vid nästan alla avvikelser, medan andra myndigheter inte vidtar åtgärder alls.

– Konsumenter kan känna sig trygga med vad de äter och dricker. Men det finns mycket som kan förbättras när det gäller livsmedelskontrollen, säger Helena Storbjörk Windahl, avdelningschef på Livsmedelsverket.