Hållbar svensk mat: Branschen vill ha mer verkstad

Hållbarhet är en förutsättning för ökad konkurrenskraft inom den svenska livsmedelskedjan. Så kan KSLA:s hybridseminarium om livsmedelsstrategin sammanfattas. Branschen efterlyser även tydliga och mätbara mål – som följs upp.

Hur får vi mer hållbar svensk mat? Det var temat för ett hybridseminarium som Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien arrangerade i början på veckan – ett slags inspel från branschen till politiken inför uppdateringen av den svenska livsmedelsstrategin.
– Vi vill få ett välfungerande och mindre krångligt livsmedelssystem med ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet samtidigt som vi ökar beredskapen inom hela kedjan, säger Charlotte Hallén Sandgren, ordförande för KSLA:s kommitté för hållbar mat.

Dan Ericsson, statssekreterare åt landsbygdsminister Peter Kullgren, berättade hur politiken ser på arbetet med vad han kallar ”livsmedelsstrategin 2.0”:
– Vi vill inte minst lyssna in vad ni i branschen ser för hinder så att politiken kan undanröja dessa för att kunna stötta näringen på ett effektivt sätt.
Han menade att ekonomisk lönsamhet är en grundläggande förutsättning och att frågor om ökad produktion ska ges större tyng i livsmedelsstrategin, inte minst genom att öka konkurrenskraften.
– Man ska inte behöva välja mellan ökad produktion och hållbar produktion. Hållbarhet är en förutsättning för att öka den svenska livsmedelsproduktionen, säger Dan Ericsson, som fick spontana applåder när han talade om behovet av att hitta nya definitioner på begreppet tillväxt och att lantbruk per definition inte måste bli större för att kunna vara lönsamma.

Riksdagspolitikern Kristina Yngwe (C) som även är vice ordförande för LRF Syd menade att den gamla livsmedelsstrategin varit bra då den samlade branschen.
– Den största styrkan är att den varit blocköverskridande. Svagheten är att målen har varit svåra att följa upp.
De viktigaste ledorden för den nya strategin är enligt henne fossilfritt, klimatanpassning och lönsamhet.

Per Arfvidsson, vice vd för Lantmännen, menade att den gamla strategin varit lite för mycket vision och inte så operativ.
– Vad vi behöver ha nu är tydliga, kvantifierbara mål som är tidssatta och som är finansierade och som följs upp varje år, säger han.

Hans Holmstedt, vd på Lyckeby Starch, talade om vikten av att öka attraktiviteten för branschen med hjälp av en uppdaterad livsmedelsstrategi.
– Det räcker att åka över till Danmark för att mötas av en helt annan stolthet bland dem som jobbar i livsmedelskedjan.

Åsa Domeij, hållbarhetschef inom Axfood, framhöll att handlingsplanerna till livsmedelsstrategin är nog så viktiga som själva strategin i sig, eftersom de utgör själva ”hårdvaran”.
– Det fina är att en handlingsplan kan man börja jobba med direkt, utan att invänta ett riksdagsbeslut.
Hon slog även fast att hållbarhet är en förutsättning för ökad konkurrenskraft och att främjande av ekologisk produktion måste ingå i nästa handlingsplan.
– Sedan får man inte glömma bort att hållbar produktion förutsätter hållbar konsumtion.

 

 

 

 

Dela

Fler nyheter i Mötesplatser och Värdekedjan

Dafgårds är Årets Livsmedelsexportör 2026: ”Att våga är viktigt”

De senaste åren har det svenska familjeföretaget Dafgårds målmedvetet satsat på att sälja till större globala aktörer, med resultatet att exporten i dag utgör hela 35 procent av bolagets omsättning. För dessa framgångar belönas företaget med priset Årets Livsmedelsexportör 2026.

Gå med i nätverket idag!

Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.