Analys: Lönsamheten i livsmedelskedjan har minskat

Jordbruksverket följer årligen upp och analyserar livsmedelskedjans utveckling i förhållande till livsmedelsstrategins mål för primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel samt restaurang och storkök.
Resultatet visar att yttre omständigheter – såsom coronapandemin 2020 och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 – har haft stor påverkan på lönsamheten, konkurrenskraften och produktionen för företagen, med nedåtgående trender för både nettomarginal och rörelsemarginal. Utvecklingen varierar dock mellan livsmedelskedjans olika led. Exempelvis visar trenden för rörelsemarginalen i primärproduktionen en positiv utveckling, med en toppnotering för perioden 2024.
– Det starka resultatet för primärproduktionen beror sannolikt på den lägre inflationen och de lägre priserna på insatsvaror. Dessutom stabiliserades räntorna under 2024, vilket särskilt har gynnat unga primärproducenter som nyligen investerat i sin verksamhet, säger Elice Fällström, miljöekonomisk utredare på Jordbruksverket och projektledare för rapporten.
Restaurangledet har drabbats hårdast ekonomiskt. Samtidigt har antalet företag i restaurangledet ökat över perioden 2016–2024, vilket tyder på förväntningar om framtida lönsamhet. Detsamma gäller för livsmedelsindustrin.
En annan slutsats i rapporten är att bristande tillgång på lämplig arbetskraft och kompetens är ett stort hinder för ökad tillväxt i samtliga led i livsmedelskedjan.
Under förra året beslutade regeringen om en uppdatering av livsmedelsstrategin: Livsmedelsstrategin 2.0, som har ett ökat fokus på robusthet, exportfrämjande och svensk kvalitet och gastronomi. Uppdateringen kan förbättra förutsättningarna för att öka produktionen och konsumtionen av svenska livsmedel både nationellt och internationellt.
I årets rapport har Jordbruksverket följt upp fokusområdet Svensk kvalitet och gastronomi. Visionen för fokusområdet är att Sverige ska bli ett gastronomiskt land i världsklass, och för att nå dit är arbetet med att framhäva de mervärden som finns hos svenskproducerad mat en viktig del.
– Om kännedomen kring mervärdena hos svensk mat ökar kan det skapa en ökad efterfrågan på svenska livsmedel både i Sverige och utomlands. Det kan i sin tur bidra till att nå livsmedelsstrategins mål om ökad produktion och konsumtion, säger Elice Fällström.