Almedalen 2026: Beredskapskapsfrågan var hetast

Beredskap, AI, hälsa och klimat. Men även samsyn kring de gröna näringarna, där livsmedelsfrågan definitivt fått ett ökat politiskt fokus.
Livsmedel i fokus bad en handfull branschpersonligheter att göra en personlig spaning från årets upplaga av Almedalsveckan.

Hilda Björkman, marknadsdirektör på Fazer, fastnade både för diskussioner kring beredskap, AI och hållbarhet under Almedalen 2026:
– Att beredskapsfrågorna stod högt på agendan gick knappast att missa. Flygvapnets uppvisningar gav ämnet en påtaglig inramning, men också en påminnelse om det allvarliga omvärldsläget. Ett annat tema som genomsyrade programmet var AI. Oavsett bransch återkom diskussionerna om hur artificiell intelligens förändrar arbetssätt, affärsmodeller och ledarskap. Ett särskilt intressant seminarium arrangerades av Elvenite, där AI-ledarskap inom livsmedelsbranschen stod i fokus. Den kanske viktigaste slutsatsen var att AI i grunden är en ledarskapsfråga, inte en IT-fråga. För att lyckas krävs att ledare själva visar vägen, börjar använda verktygen och skapar en kultur där AI blir en naturlig del av verksamheten. Hållbar mat och hälsa fortsätter att vara centrala frågor för livsmedelsbranschen. Mest debattsugen blev jag efter att ha tagit del av Oatlys rapport ”Vem bestämmer vad du äter?” och paneldiskussionen ”Vem har makten över maten?”. När det gäller att avgöra vad som är hälsosamt litar många mer på sin egen magkänsla än på livsmedelsproducenter eller politiker. Samtidigt efterfrågas mer information och vägledning. För livsmedelsbranschen är detta en tydlig signal om att kommunikationen kring hälsa och hållbarhet behöver bli både tydligare och mer relevant.


Hilda Björkman, marknadsdirektör Fazer

Cecilia Anneling, kommunikationschef på Svensk Dagligvaruhandel, sammanfattar årets upplaga av Almedalen i tre punkter:
1. Beredskap är årets stora fråga.
Tillsammans med AI är det sannolikt det ämne som dominerat årets Almedalsvecka. Nästan var tredje seminarium berörde beredskap i någon form. Mest intressant är utvecklingen där beredskap nu börjar kopplas samman med hållbarhet. Från att tidigare ha setts som separata områden blir det allt tydligare att robusta och hållbara system är två sidor av samma mynt.
2. Konsensus är starkare än på länge. Oavsett om det varit politiker, myndigheter, forskare eller näringsliv har samma budskap återkommit: ingen aktör kan lösa samhällsutmaningarna ensam. Samverkan, ömsesidigt beroende och förståelsen för att hela kedjan måste fungera har varit en röd tråd genom veckan. Samtidigt upplever jag att livsmedelsfrågorna fått ett större (positivt) politiskt fokus än tidigare. Det märks både i samtalen och i prioriteringarna.
3. Nu behövs verkstad. Inom många av livsmedelskedjans viktigaste frågor råder en ovanligt bred samsyn. Vi behöver stärka konkurrenskraften, öka lönsamheten och bygga en stark och robust livsmedelskedja för framtiden. Problembilden är väl beskriven och lösningarna är i stora delar kända. Det som nu saknas är handling.


Cecilia Anneling, kommunikationschef Svensk Dagligvaruhandel

Gunnar Gidefeldt, kommunikationschef på LRF, upplevde att debatten kring de gröna näringarna uteblev:
– Det verkar som om politikerna, så här nära valet, ville visa upp sina allra bästa sidor för oss inom de gröna näringarna. Mycket samsyn och mycket ”vi är med er som bransch”. Få ville stöta sig och debatten uteblev. Fanns det motsättningar, levererades dessa med ett leende. Alla är överens om att regelkrångel och överimplementeringar av EU-förordningar- och direktiv är ett otyg. Branscher, företag och politiker tycker samma. Politikerna hänvisar till att det nog sitter i att det krävs en kulturförändring hos våra myndigheter. Jag tänker att för det krävs ramar och struktur, något som väl ändå våra politiker ansvarar för?
Hållbarhetsfrågan är ännu en väldebatterad fråga. Tur att vi har ett så starkt näringsliv som aldrig vikit från sitt ansvar att driva hållbarhetsfrågan framåt. De ligger i många led hästlängder före politiken i ansvarstagandet. Sist, hur lång är en vecka? Almedalsveckan har blivit förkortad, men jag tror inte det kommer att hålla. Inom tre år är vi tillbaka på en full vecka igen – behovet av samtalen som sker här är för stort.


Gunnar Gidefeldt, kommunikationschef LRF

Elisabet Rytter, nutritions- och forskningsexpert på Livsmedelsföretagen, som både lyssnade och deltog själv i flera programpunkter, tar med sig följande hem:
– Det var många paneler och samtal om åtgärder för bättre matvanor och många önskemål om åtgärder i form av reglering och skatter som riktades till politiken nu i valtider. Samtidigt var det få som lyfte den svenska styrkan, där vi har lång erfarenhet att i samverkan mellan samhällets aktörer på egen hand åtgärdar problem, säger hon och framhåller livsmedelsindustrin som drivande kraft bakom bildandet av Fullkornsfrämjandet tillsammans med akademin.
– Hur ändrar vi matsystemet att bli hållbart och hälsosamt? Vissa anser att det krävs att systemet görs om i grunden. Givetvis finns saker att göra, systemet måste optimeras men det är robust och levererar mat till miljarder. Gör det fortsatt genom evolution, inte revolution, för den blir aldrig som man tänkt sig!


Livsmedelsföretagens Elisabet Rytter deltog bland annat i Oatlys programpunkt kring om vem som har makten över maten.

Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen, deltog när Klimatanpassningsrådets stora rapport släpptes i ett hett Almedalen:
– Jag ingår som expertledamot i rådet för livsmedelssektor, som konstaterades är en av de som påverkas allra mest – därmed med en uppenbar koppling till livsmedelsförsörjningen. Från lantbruket och livsmedelssektorn är åtgärderna givna, det handlar om betydande investeringar i dränering av åkermarken för att hantera mer vatten, bevattning och dammar för att hantera för lite vatten, växtförädling för sortmaterial som kan hantera värme och satsningar på forskning och kompetens inom området. Hydroteknikagronomerna behövs igen, utbildningen lär ha försvunnit på 1980-talet. För att tydliggöra ambitionen behöver livsmedelsproduktionen målsättas. De flesta åtgärder ligger framför oss och behöver delas av stat, aktörer, lantbrukare och finansiärer, säger han och delar även med sig av ett gratis tips till politiken inför valrörelsen:
– Införande av ett klimatanpassningskliv skulle bidra till att kick-starta de nödvändiga åtgärderna – inte minst inom lantbruket!


Patrik Myrelid, strategichef Lantmännen, i samband med Klimatanpassningsrådets rapportsläpp.

 

Dela

Fler nyheter i Människor och Mötesplatser

Han rasade 30 kilo: ”Livsmedelsindustrin behöver göra sig beredd”

Johan Kaij på Circel är retail- och erbjudandestrateg med stort fokus på hälsa – och som själv har gått ner 30 kilo i vikt med hjälp av så kallade GLP 1-mediciner. Under Livsmedelsdagarna i Tylösand ska han prata under programpunkten ”Individuell hälsa möter det gemensamma bordet”.

Gå med i nätverket idag!

Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.