Extremväder och krig får svenska matpriser att svälla

Extremväder, klimatförändringar och krig innebär ökade världsmarknadspriser för insatsvaror och råvaror – och därmed att de svenska matpriserna kommer att stiga. Det var ämnet för ett högaktuellt frukostwebbinarium som Svensk Dagligvaruhandel arrangerade under torsdagen.
– Det är inte rimligt att tro att livsmedel ska vara en lågprisprodukt i framtiden, säger Carl Eckerdal, chefekonomi på Livsmedelsföretagen, som var en av dem som medverkade.

15 oktober 2026

Väderfenomenet El Niño väntas skapa extremväder under de närmaste månaderna. Årets variant har utvecklats till en extremt kraftig ”super”-variant med yttemperaturer i Stilla havet som redan nu i oktober nått över 3 grader över det normala.
Det förklarade Gustav Strandberg, klimatforskare på SMH, ledamot i Expertrådet för klimatanpassning och docent i miljöförändring vid Linköpings universitet.
– Det innebär en omkastning av det som är normalt, med mer stormar och regn i Nordamerika och ökad risk för torka och skogsbränder i delar av Sydamerika, Afrika och Asien, säger han.
Allt detta riskerar att påverka den globala livsmedelsproduktionen – och därmed matpriserna.
Men även här Europa håller klimatet på att förändras, vilket inte minst har märkts i sommar med återkommande värmeböljor och låga vattennivåer i floder som exempelvis Rhen. Enligt Emma Paulsson, ekonom makroanalys på Swedbank, riskerar detta att skapa ökade livsmedelspriser.
– Klimatförändringarna påverkar många sektorer men just livsmedelsproduktionen är det som väntas påverkas mest. Det gäller både minskade skördar och ökade transportkostnader, säger hon.

Väderfenomenet El Niño skapa extremväder, som i sin tur påverkar den globala livsmedelsproduktionen

Även krigen som pågår i Ukraina och Iran spelar in när det gäller höjda priser för energi, konstgödsel och andra insatsvaror. Här i Sverige, där hälften av all mat vi äter är importerad, påverkar även en relativ svag valutakurs gentemot dollarn och euron.
– Hur stort avtrycket blir och när beror på typen av livsmedel, ledtider och förädlingsgraden, säger Emma Paulsson.
Enligt Shon Ferguson, universitetslektor och docent i nationalekonomi vid SLU, är det råvaror som är koncentrerade till fåtal geografiska platser som är särskilt utsatta för prishöjningar, såsom exempelvis kakao.
Rebecca Widegren, affärschef pris på Coop Sverige, menade att för dagligvaruhandeln är diversifiering superviktigt, för att skydda sig mot prischocker och minskat utbud.
Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen, tyckte att vi tyvärr stirrar oss blinda på prisökningar men inte ser till andelen av pengarna vi har i plånboken som vi faktiskt lägger på mat: 13 procent i snitt, vilket är lågt ur ett historiskt perspektiv.
Han talade sig även varm för en grön uppväxling, där Sverige kan öka livsmedelsproduktionen och exportera mer. Men att klimateffektivisera kommer att kosta.
– Vi behöver även en mer tillåtande attityd inom EU till växtförädling, det är en avgörande del i receptet för att möta klimatförändringarna med mer robusta och nya grödor.