Skillnaderna i livsmedelskontrollen ökar: ”Modellen slår helt fel”

Samtidigt som antalet livsmedelskontroller ökat har också de genomsnittliga avgifterna stigit med 23 procent sedan 2016.

Kontrollavgiften varierar dessutom stort mellan landets kommuner. Timtaxorna skiljer sig åt med nästan 81 procent, vilket på årsbasis kan innebära en kostnadsskillnad på 33 000 kronor.

– Utvecklingen går dessutom åt fel håll eftersom skillnaderna ökar. Men timtaxan är inte det största problemet, utan att tillsynstiden kan uppfattas som godtycklig, säger August Liljeqvist som är sakkunnig på Näringslivets regelnämnd, NNR, och rapportförfattare.

Kommunens inspektörer bedömer, enligt Livsmedelsverkets modell, hur många timmar en livsmedelskontroll ska ta före besöket, baserat på bland annat föregående års kontroller.

Den modellen slår ibland helt fel, menar August Liljeqvist.

– Om en kontroll som beräknas ta 20 timmar när arbetet planeras i januari tar två timmar i praktiken får företagaren ändå betala för de planerade timmarna. Det skapar en misstro som skulle kunna undvikas genom efterhandsdebitering, säger han.

Att ta betalt efter kontrollen och specificera saker som besökslängd, restid och tid för förberedelser på fakturan skapar transparens och förtroende för livsmedelskontrollen.

– De här kontrollerna görs oftast en eller två gånger per år. Om livsmedelssäkerheten ska säkras över tid behöver livsmedelsföretagarna bli ett slags ställföreträdande kontrollanter resten av året. Men ett sådant system bygger på förtroende och dialog, säger August Liljeqvist.

Han menar också att kommunerna behöver samverka i högre grad och ifrågasätter att kontrolltiden och taxorna skiljer sig åt för samma verksamhet.