– Det innebär en tuff lönsamhetskalkyl för många lantbrukare, säger Per Germundsson, spannmålschef på Lantmännen.
18 augusti 2026
Enligt Jordbruksverket förväntas årets spannmålsskörd landa på 5,9 miljoner ton, vilket är en minskning med nio procent jämfört med förra året. Det är dock en ökning med 10 procent om man jämför med genomsnittet de senaste fem åren, om cirka 5,5 miljoner ton.
Enligt Lantmännens tidigare prognos kommer skörden dock att landa på runt 5 miljoner ton.
Varför är er prognos betydligt lägre än Jordbruksverket?
– Den bygger på vad vi sett ute i fält och där vi även tagit hänsyn till situationen med utvintring, där det i snitt handlar om 10 procent lägre arealer av höstvete. I flera delar av landet har juli månad dock gett grödorna bättre förutsättningar än vad vi räknade med i början av sommaren, säger Per Germundsson.

I Sverige har höstsådda grödor blivit allt vanligare under de senaste 20 åren.
– Höstsådda grödor ger normalt sett högre avkastning än vårsådda grödor. När höstgrödor skadas kan bortfallet därför inte fullt ut ersättas med vårsådd.
Enligt Per Germundsson utmanas lantbrukarnas kalkyler av flera omvärldsfaktorer. Gödsel, drivmedel och andra insatsvaror påverkas av energipriser och det osäkra omvärldsläget. Utvecklingen av spannmålspriserna har inte kompenserat för de ökade kostnaderna, och Lantmännens beräkningar visar därför att växtodlarnas lönsamhet generellt är betydligt svagare än förra året.
Hur påverkar det böndernas planering för nästa år?
– Vi ser ett ökat intresse för att utöka arealen av andra och mer lönsamma grödor, såsom höstraps. Rapspriserna ligger just nu betydligt högre än för spannmål.
Hur kommer årets lägre skörd att påverka matpriserna?
– Spannmålspriserna kommer att gå upp. Vilket genomslag detta får på matpriserna kan jag inte uttala mig om, men för råvaran handlar det säkert om 10 procent upp.
Det som är positivt är att kvaliteten på skörden är riktigt bra i år.
– Falltalen är höga tack vare torrt och bra skördeväder och även proteinhalterna är ovanligt höga, säger Per Germundsson och förklarar att en lägre skörd ger högre koncentration av kväve, från gödslet.
– Inom lantbruket hoppas man alltid man på rekordskörd. Men det är lite som med fotbolls-VM. Även om man förlorar med 1–5 så är det bara att ta nya tag och sikta på vinst nästa gång i stället.
Dela
Fler nyheter i Primärproduktion
Det våras för lamm – ökningen av svensk produktion kan fördubblas
Efter flera års nedgång är svensk lammproduktion på väg upp. Antalet får och lamm ökade med cirka 28 000 djur under förra året, vilket motsvarar 9 procent. Det visar ny sammanställd statistik från Jordbruksverket och branschens egna uppföljningar.
8 april
Gå med i nätverket idag!
Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.





