Årets spannmålsskörd – lägre avkastning men högre kvalitet

Nu är cirka 60 procent av skörden är bärgad och genom sina spannmålsmottagningar följer Lantmännen löpande hur skörden utvecklas i olika delar av Sverige. Efter det gynnsammare vädret i juli och augusti i delar av landet är bedömningen att årets spannmålsskörd ligger närmare en normalskörd än vad läget tydde på i tidigare prognoser.
– Våra prognoser bygger på vad vi sett ute i fält och där vi även tagit hänsyn till situationen med utvintring, där det i snitt handlar om 10 procent lägre arealer av höstvete. I flera delar av landet har juli månad dock gett grödorna bättre förutsättningar än vad vi räknade med i början av sommaren, säger Per Germundsson.

I Sverige har höstsådda grödor blivit allt vanligare under de senaste 20 åren.
– Höstsådda grödor ger normalt sett högre avkastning än vårsådda grödor. När höstgrödor skadas kan bortfallet därför inte fullt ut ersättas med vårsådd.
Enligt Per Germundsson utmanas lantbrukarnas kalkyler av flera omvärldsfaktorer. Gödsel, drivmedel och andra insatsvaror påverkas av energipriser och det osäkra omvärldsläget. Utvecklingen av spannmålspriserna har inte kompenserat för de ökade kostnaderna, och Lantmännens beräkningar visar därför att växtodlarnas lönsamhet generellt är betydligt svagare än förra året.
Hur påverkar det böndernas planering för nästa år?
– Vi ser ett ökat intresse för att utöka arealen av andra och mer lönsamma grödor, såsom höstraps. Rapspriserna ligger just nu betydligt högre än för spannmål.
Hur kommer årets lägre skörd att påverka matpriserna?
– Spannmålspriserna har rört sig uppåt och kan mycket väl fortsätta så, drivet av sämre skördar. Vilket genomslag detta får på matpriserna kan jag inte uttala mig om, men för råvaran handlar det säkert om 10 procent upp.
Något som är positivt är att kvaliteten på skörden är riktigt bra i år.
– Falltalen är höga tack vare torrt och bra skördeväder och även proteinhalterna är ovanligt höga, säger Per Germundsson och förklarar att en lägre skörd ger högre koncentration av kväve, från gödslet.
– Inom lantbruket hoppas man alltid man på rekordskörd. Det är klart att man är besviken att skörden blir sämre men lantbrukarna är långsiktiga och planerar för kommande och framtida skördar. Det är lite som med fotbolls-VM. Ligger man under med 1-5 så får man spela av matchen för att sen ta nya tag och sikta på vinst nästa gång i stället!

Enligt Jordbruksverket prognos från förra veckan förväntas årets spannmålsskörd landa på 5,9 miljoner ton, vilket är en minskning med nio procent jämfört med förra året. Det är dock en ökning med 10 procent om man jämför med genomsnittet de senaste fem åren, om cirka 5,5 miljoner ton.