Den nya UTP-lagen har röstats igenom

Drygt 1,5 år efter det att utredningen om genomförandet av UTP-direktivet presenterades så har riksdagen antagit den nya UTP-lagen, huvudsakligen i enlighet med regeringens proposition. Livsmedelsföretagen ger i ett pressmeddelande exempel på några av de metoder i affärsrelationer inom livsmedelskedjan som i den nya lagen förbjuds:

• Förbud mot sena betalningar
• Förbud mot sena annulleringar
• Förbud mot ensidigt ändrade villkor
• Obehöriga angrepp på leverantörens företagshemligheter
• Förbud mot kommersiella repressalier

– UTP-lagen är lika viktig som den är efterlängtad. I alldeles för många år har svenska livsmedelsproducenter tvingats acceptera oskäliga och orättvisa villkor för att få ut sina produkter på marknaden. Nu är det förhoppningsvis slut med det. Med dagens omröstning togs ett stort och viktigt steg mot en balanserad livsmedelskedja och en sund livsmedelsbransch. Jag är övertygad om att den nya lagen kommer stärka branschens konkurrenskraft och bidra till att vi uppnår de högt satta målen i den nationella livsmedelsstrategin, säger Björn Hellman, vd LIvsmedelsföretagen.

I ett pressmeddelande skriver Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel att Sverige inför en lagstiftning som ”kraftigt överimplementerar det ursprungliga EU-direktivet, inte minst avseende vilka företag som omfattas av lagstiftningen.”

Vidare menar de att ”den svenska lagstiftningen kommer, tvärtemot syftet med det EU-direktiv den bygger på, att ge ensidigt lagstiftningsskydd för alla leverantörer oavsett storlek, och oavsett storlek på köparen. Därmed kommer den svenska lagstiftningen medföra konkurrensfördelar för mycket stora multinationella leverantörer med årsomsättning på över 3,5 miljarder kronor gentemot sina mindre köpare i livsmedelskedjan. I det ursprungliga direktivet var leverantörer av den storleken undantagna från lagstiftningsskyddet.”