Nya EAT Lancet väcker debatt: ”Både plus och minus”

EAT Lancet är en internationell rapport som sätter vetenskapliga riktmärken för en hälsosam kost, matens påverkan på planetens gränser och sociala basvillkor för ett mer rättvist livsmedelssystem – samt visar hur långt ifrån dessa som olika delar av världen befinner sig i dag.
Den första rapporten publicerades 2019; nu är den uppdaterad, baserat på den senaste forskningen. EAT Lancet-kommissionen visar bland annat att en global övergång till en ”planetär hälsokost” (planetary health diet) skulle kunna mer än halvera livsmedelssektorns utsläpp av växthusgaser och förebygga upp till 15 miljoner dödsfall varje år.
Ur ett svenskt perspektiv handlar det om mindre rött kött (max 105 gram i veckan), mer frukt och grönt (500 gram om dagen), liksom mer baljväxter och nötter.
– Man kan kalla detta för en flexitarisk kost. Den är rik på växtbaserade produkter, som fullkorn, frukt, grönt, och baljväxter, men innehåller även animalier, säger Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, och en av huvudförfattarna till rapporten.

Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet

Om alla ska äta den planetära hälsokosten, behöver viss produktion öka medan annan produktion minskar. Den modellering som kommissionen gjort visar på att den globala produktionen av baljväxter kommer att behöva öka med uppemot 190 procent, produktionen av grönsaker med 42–48 procent, medan animalieproduktionen skulle minskas med 22–27 procent.

EAT Lancet-rapporten har fått stor medial spridning  – och även väckt en hel del debatt. En av de mer tongivande kritikerna är landsbygdsminister Peter Kullgren, som medverkat i flera nyhetssändningar och som i ett facebookinlägg sammanfattar sina tankar så här:
”Studien utgår helt och hållet från ett uppifrån-och-ner perspektiv som inte tar hänsyn till olika länders förmåga att producera olika typer av mat. I Sverige har vi mycket goda förutsättningar att hållbart producera kött – men sämre, för att inte säga usla, för nötter – att det också speglas i vår kosthållning är bara naturligt.”

Peter Kullgren, landsbygdsminister (KD)

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen, lyfter fram både plus och minus med EAT Lancet.
– På plussidan finns att man denna gång tar detta med kulturella förhållanden, traditioner och matvanor i beaktande, att man så att säga ger viss flexibilitet kring hur en hälsosam kost kan se ut i olika länder, säger hon.

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen

Ett stort minus är att man i rapporten skriver att maten ska vara så lite processad som möjligt.
– Det här med processad och ultraprocessad mat är begrepp som i dag inte är tillräckligt vetenskapligt kvalitetssäkrade eller tydligt definierade, och därför inget som bör användas i kostråd och rekommendationer, säger Elisabet Rytter.
Vilken betydelse har rapporten?
– Det är alltid bra att råd om hållbar och hälsosam kost lyfts, denna gång i global kontext. Här i Sverige och Norden har vi de svenska kostråden och NNR 2023 som tar hänsyn till just vår del av världen. Värt att nämna är att Sverige var först med att inkluderar miljö och klimat i kostråden – vi ligger i framkant!

Maria Sitell, kommunikationschef och dietist på Brödinstitutet

Maria Sitell, kommunikationschef och dietist på Brödinstitutet, tycker också att det är bra att flexibiliteten mellan länder poängteras i högre grad i uppdateringen:
– Det blev ibland fel när globala slutsatser skulle omsättas lokalt. Olika matkulturer är centralt att ta hänsyn till för att dessa ska bli användbara. Man konstaterar samtidigt att spannmålets roll för energi-och proteinintag har en stark roll i hela världen och säger till och med att fullkorn ska utgöra basen i måltider. Det är bra för Sveriges producenter, möjligheterna är många, säger hon.

Isabel Moretti, vd på Svensk Kött

Isabel Moretti, vd på Svensk Kött, menar att det är viktigt att ge EAT Lancet-rapporten rätt status:
– Det handlar om en teoretisk räknemodell som inte tar hänsyn till skillnader i produktion, konsumtion eller andra dimensioner som ekonomi, kultur och demokrati. Det är grundläggande pusselbitar om man vill driva hållbarhetsfrågorna framåt. Dessutom erkänner man att rekommendationerna inte ger tillräckligt med näring utan hänvisar till kosttillskott. EAT är snarare en intresseorganisation med starka resurser och en tydlig politisk agenda än den samlade forskningen – och den har mött kraftig kritik för brister i både innehåll och process, säger hon.
Samtidigt behöver vi alla äta mer hållbart…
– Ja och för att lösa den utmaningen krävs ett bredare och mer inkluderande arbete med bredare frågeställningar och där representanter från jordbruk, industri, handel och konsumenter finns med.

Sofia Steinwall, innovationschef på Ica Växa

Sofia Steinwall, innovationschef på Ica Växa, som var med på plats under presentationen av EAT Lancet-rapporten, tycker att det är ett fantastiskt och angeläget event:
– Det här är en viktig rapport som ger en tydlig riktning kring vad vi behöver göra för att förflytta oss i hela livsmedelsbranschen, såväl nationellt som globalt. Det handlar om ett långsiktigt perspektiv som väl matchar vår agenda inom Ica Växa, där hållbarhet och hälsa är frågor som alltmer går ihop, säger hon.

EAT-Lancet 2025 beskrivs som den största forskningsrapporten i sitt slag. Bakom rapporten finns omkring 70 forskare från Stockholm Resilience Centre, Harvard, Cornell, Potsdaminstitutet och jordbruksforskarnätverket CGIAR. Ta del av rapporten i sin helhet HÄR!

Stockholm Resilience Centre har tillsammans med Axfoundation tagit fram menyförslag utifrån EAT Lancet 2025. De visar att man kan äta gott, hälsosamt och hållbart – till rimlig kostnad och med mat som liknar vår vanliga kost. Foto: Axfoundation