Här är Jordbruksverkets mål för svensk livsmedelsproduktion

På uppdrag av regeringen föreslår Jordbruksverket mål för livsmedelsproduktionen i Sverige, samt hur utvecklingen kan mätas. Målen, som tar sikte på 2035, är framtagna i nära dialog med företrädare för berörda branscher och myndigheter.
– Det handlar om att belysa möjligheterna att producera mera mat i Sverige, för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå, säger Åsa Lannhard Öberg, till Livsmedel i fokus.
Myndigheten föreslår bland annat att mål för jordbruks- och trädgårdsprodukter uttrycks i form av försörjningsgrad. Totalt har man satt upp mål för 18 olika råvarugrupper, här är tre exempel:

* Att spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035
* Att kött totalt ökar från 70 procent 2024 till 80 procent 2035
* Att äpplen ökar från 28 procent 2024 till 50 procent 2035

För att nå de föreslagna målen krävs omfattande investeringar. Antalet djur behöver öka med mellan 15 och 25 procent beroende på djurslag, Omkring 340 000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk, främst för odling av foder och för bete men även för produktion av livsmedel. Samtidigt behöver produktiviteten i växtodlingen öka med 1 procent per år och avkastningen från djuren med 0,5 procent per år.

För fiske och vattenbruk uttrycks målet som ökad produktion i vikt, och följs upp med hjälp av produktionsstatistik. Här föreslås en produktionsökning med hela 60 procent.
– Det handlar om att mer fisk ska landas i Sverige och att mer ska gå till livsmedel i stället för djurfoder. Dessutom finns det stora möjligheter att öka den inhemska odlingen av fisk, säger Åsa Lannhard Öberg.

Hon tycker att det är positivt att det finns så stor potential att öka den svenska livsmedelsproduktionen, vilket är den drivande faktorn när analyser gjorts av möjligheterna att nå en stärkt försörjningsgrad.
– Motorn i detta är ökad efterfrågan. Vi behöver få fler konsumenter att välja svensk mat och efterfråga svenska mervärden samtidigt som svenska livsmedel behöver växa på exportmarknaden.

Vad ser du för andra utmaningar?
– Lönsamheten är nummer ett. Vi måste ha lönsamma företag för att öka produktionen. I dag ser vi till exempel att många nötköttsproducenter lägger ned verksamheten, trots att det finns både efterfrågan och betalningsvilja hos konsumenterna. Sådana skevheter måste vi komma till rätta med, säger Åsa Lannhard Öberg.

Enligt rapporten finns det även möjlighet att öka den svenska livsmedelsproduktionen genom att förbättra resurseffektiviteten i alla led.
– Vi måste ta bättre vara på allt som produceras. Det gäller även att vi använder EU-budgeten på bästa sätt, liksom utnyttjar framsteg inom teknik, forskning och innovation – som förutom att ge ökad produktion också kan göra den mer miljövänlig. Vi behöver även fler regelförenklingar så att man kan lägga tiden på att producera i stället för att fastna i administration.

Ta del av rapporten i sin helhet HÄR!