Hon är smaksäkrast i Sverige

Julia Tomasson jobbar med analysmetodutveckling i labbet på företaget Biogaia, ett företag som tillverkar probiotiska kosttillskott. Hon deltog i tävlingen för första gången men har haft tillfälle att träna upp sin sensoriska styrka, bland annat i en ny startad smakpanel man skapat på jobbet.
Var det svårt?
– Ja, det var ganska svårt faktiskt! Särskilt att kunna identifiera de låga smakkoncentrationerna, säger hon och tillägger:
– Men det enda man kan göra för att lyckas är att lita på sitt smaksinne.
Tävlingen Smaksäkrast arrangeras av TasteWorthy i samarbete med Livsmedel i fokus. Syftet är egentligen inte i första hand tävlingen, utan att skapa ett smakevent som fungerar som en plattform för att lyfta sensorisk kompetens, inspirera och ge branschen verktyg att prata om smak.
– Vi vet att smak och sensorisk kompetens blir allt viktigare, och ofta är det avgörande när nya produkter tas fram. Därför är syftet med tävlingen och eventet att vi vill höja kunskapen om smak och att förstå vikten av kompetens inom sensorik, säger Cecilia Öster, verksamhetsledare på Livsmedel i fokus och medarrangör.
Johan Swan, TasteWorthy, är den som har initierat tävlingen och han är väldigt nöjd med årets upplaga.
– Intresset var stort och vi hade ungefär 100 deltagare. Det visar ju att sensorik och smak finns med på agendan i många företag i dag, säger han.
Men varför är det så viktigt egentligen?
– Jo, produktutvecklare, inköpare och säljare kommunicerar om smak och textur dagligen, men utan att ha ett gemensamt språk. Konsekvensen blir att subjektiva briefingar, missförstånd i leverantörskedjor och produkter som justeras med känsla snarare än precision, säger Johan Swahn och tillägger att för att en ny produkt ska lyckas ta sig hela vägen ut på hyllan i butiken och dessutom uppskattas och köpas flera gånger av konsumenter är det till syvende och sist smaken som avgör.
– En produkt kan vara hur bra som helst – billig, nyttig eller snyggt förpackad – men om den inte smakar gott kommer den inte att slå.
Tävlingen går ut på att sätta de fem grundsmakerna salt, sött, surt, beskt och umami – något som faktiskt är mycket svårare än man kan tro.
– Deltagarna fick även genomföra ett så kallat profiltest där vi lekte lite med deras hjärnor. De fick beskriva smaker och bedöma egenskaper och intensiteter hos proverna. Det vi framför allt tittar på är det sensoriska språket: hur väl man kan sätta ord på det man smakar, upprepa sina bedömningar och skilja mellan proverna, berättar Johan och fortsätter:
– Resultatet blev olika beskrivningar. Inte för att de är dåliga på att smaka, utan för att vi har olika ord och nyanser för att beskriva choklad, och det är här sensoriken kommer in.

Trixigt. En del i tävlingen gick ut på att identifiera de fem grundsmakerna.

Flera deltagare uttryckte att de tyckte det var svårare än de trodde, och att det var särskilt svårt att skilja mellan salt och beska. Men ett smaksäkert sinne är en träningsfråga.
Är Julia Tomasson en värdig vinnare av Smaksäkrast 2026?
– Verkligen! Hon satte alla grundsmaker korrekt och klarade den sensoriska profilering riktigt bra. Hennes resultat bekräftar det som Smaksäkrast vill visa, nämligen att det är en träningsbar kompetens, säger Johan Swahn.

Tröskelvärden – den osynliga kompetensen
Att kunna identifiera svaga smakskillnader är avgörande i produktutveckling. Det är skillnaden mellan att upptäcka att något ändrats i receptet och att missa det.
Så blev resultatet per smak (procent av deltagarna som klarade testet):
Syrligt. 94 procent klarade tröskeln. Känslan för syra sitter djupt.
Sött. 80 procent.
Salt. 59 procent.
Beskt. 58 procent.
Umami. 54 procent klarade tröskeln. Umami är svårast, och den smak flest behöver träna på
Samtliga fem smaker. 27 procent, alltså en solid fjärdedel av deltagarna identifierade tröskelvärdet korrekt.