Märkningsdagen: Livsmedelsbedrägerierna omsätter 14 miljarder kronor per år

Matfusk, AI och branschgemensamma klimatberäkningar. Det var bara några av alla aktuella ämnen som stod i fokus under årets upplaga av Märkningsdagen.

Årets upplaga av Märkningsdagen lockade ett 100-tal deltagare från en stor del av livsmedelsbranschen, både på plats i Stockholm samt digitalt. Eventet, som firar 15-årsjubileum i år, arrangeras av advokatfirman MarLaw och konsultbyrån Herax Food Solutions i samarbete med Livsmedel i fokus.
– Det som stack ut lite extra i år var att vi hade vår nya reklamombudsman på plats, Peter Knutsson, som talade om reklam för livsmedel och reklam som riktas mot barn och unga, säger Katarina Ladenfors, advokat och delägare på MarLaw – som själv höll i en programpunkt kring den kommande AI-förordningens krav på märkning av AI-genererat material och vad det innebär det för livsmedelsbranschen vid märkning och marknadsföring.


Fullsatt och engagerat under Märkningsdagen. Foto: Amanda Holmqvist.

Livsmedelsbedrägerier stod också på programmet, något som kan definieras som ”en avsiktlig handling där konsumenten blir vilseledd eller lurad samtidigt som det finns en ekonomisk vinning bakom”.
Enligt en kommande rapport från Livsmedelsverket är 3 procent av alla livsmedel på marknaden utsatta för fusk eller manipulation.
– Livsmedelsfusket i den svenska livsmedelsbranschen omsätter 14 miljarder kronor årligen, något som snedvrider konkurrensen och är ett hot mot alla de företag som gör rätt och vill göra rätt, säger Sofia Ardell, enhetschef på myndigheten.
Hon menade även att alla har ett ansvar för att motverka livsmedelsbedrägerier, genom att vara noga med vem men gör affärer med och vara uppmärksam på inköp och avtal.
– Ser det rimligt ut? Är erbjudandet realistiskt? Är det för billigt så är det förmodligen något lurt, säger hon.


Branschminglet i pauserna är också en uppskattad del av Märkningsdagen.

En annan programpunkt handlade om klimatberäkningar för livsmedelsprodukter, och värdet av att hela branschen räknar på samma sätt. Svensk Dagligvaruhandeln och Livsmedelsföretagen har enats om gemensamma metodval vid LCA-beräkning av ett livsmedels klimatavtryck, och RISE har arbetat fram metodiken.
– Det finns inte ett rätt sätt att räkna men vi vill att man räknar på samma sätt. Att ha en branschgemensam metodik att räkna på är en drivkraft för förbättring hela kedjan, säger Jenny Hagberg, hållbarhetsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel.

Dela

Fler nyheter i Mötesplatser och Värdekedjan

Ungdomsbarometern: Här är trenderna som kommer att dominera 2026

Svenska ungdomar vill dra ner på tempot i vardagen och söker mer lugn och gemenskap bortom skärmar och prestationskrav, där mysbelysning, handarbete och promenader utan musik i öronen står högt i kurs.
– Det är väldigt mycket fokus på mys, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.