Mjölkkorna får behålla betesrätten: ”Bra för varumärket svensk mjölk”

I slutet av förra veckan presenterade regeringen ett förslag som ska säkra och förstärka betesrätten för svenska kor. Detta som en del av budgetpropositionen för 2026, som omfattar flera satsningar för att stärka hela livsmedelskedjan och främja svensk livsmedelsproduktion.
Bland annat införs ett bidrag till alla mjölkbönder på 1 000 kronor per mjölkko som kompensation för att beteskravet ligger fast och för att jämna ut konkurrensen med bönder i andra länder. För en mjölkgård med 100 kor innebär det alltså 100 000 i tillskott per år.
Inom Axfood, där man länge har drivit frågan om betesrätten, välkomnas beskedet:
– Det var både glädjande och överraskande att EU-kommissionen inte motsätter sig ett sådant kobidrag. Det hade samtidig varit svårt för regeringen att ta bort betesrätten, som är det mest kända mervärdet för svensk livsmedelsproduktion – och väldigt viktigt för många konsumenter och även för kunderna inom food service, säger hållbarhetschefen Åsa Domeij.

Varför är betesrätten så viktig?
– Det första skälet handlar om djuromsorg; att få vara ute och beta fritt är en viktig del av kornas naturliga beteende och ger ett ökat välmående. Det andra skälet handlar om svenska livsmedels konkurrenskraft. Det är därför som vi inom Axfood vill att regeringen ska införa ett omställningsstöd för de bönder som i dag föder upp tjurar inomhus, så att även de får möjlighet att vara ute och beta.

På Skånemejerier tycker man att det är ett bra beslut att beteskravet inte avskaffas under den innevarande mandatperioden:
– Bete är en viktig faktor för kornas välmående och det milda klimatet vi har i södra Sverige gör att korna kan få en längre utevistelse under sommarhalvåret. 2024 gick korna på gårdarna som levererar mjölk till Skånemejerier ute hela 40 dagar längre än vad som är lagstadgat i regionen, säger kommunikationschefen Anette Gregow till Livsmedel i fokus.

Jens Olsson, försäljningsdirektör på Arla, trycker på vikten av att det nya kostödet inte används som argument för att betala mindre för svenska mejeriprodukter.
– För svenskt lantbruk är det avgörande att konsumenter fortsätter att välja produkter som gynnar svenska bönder. Detaljerna måste också utformas så att stödet inte skapar mer krångel och mindre flexibilitet för mjölkbönderna. Framför allt är det viktigt att det verkligen stärker böndernas inkomster – så som regeringen avser – och inte leder till ytterligare prispress, säger han till Livsmedel i fokus.

Från LRF:s håll har man drivit frågan om en mer flexibel lagstiftning, där det ska vara upp till varje mjölkbonde att avgöra om korna ska vara ute eller inne. Inte minst som betesdrift innebär mer arbete, större kostnader och krav på både mark och infrastruktur.
Men enligt Åsa Domeij skulle det riskera konsumenternas förtroende:
– Det skulle inte vara bra för varumärket svensk mjölk om vissa producenter kunde välja att ha sina kor inomhus hela sommaren. Särskilt inte eftersom merparten av svenska mjölkbönder faktiskt vill ha sina kor ute på bete.

FAKTA/Betesrätten

• Att ersätta svenska bönder för att de följer lagkravet om att låta korna vara ute under sommaren har tidigare inte varit möjligt på grund av EU-regler. Bidrag har bara kunnat betalas ut till den som gör något extra för miljön eller djurskyddet, men inte för något som är nationell lag.
• Men nu ser regeringen en möjlighet genom att EU-kommissionen öppnat för att ändra reglerna så att även svenska bönder kan få pengar när de har sina kor på grönbete. Förslaget är just nu under behandling.
• Budgetsatsningen på 1 000 kronor per mjölkko gäller bara förutsatt att kommissionens förslag beslutas.