Olika typer av matallergier ger olika reaktion

Pollenallergiker som även reagerar på hasselnötter, äpplen eller mandel kan komma undan lindrigare än en som är matallergiker. Det visar en nyligen publicerad vetenskaplig kunskapsöversikt om allergi och korsallergi mot vegetabilier.

Livsmedelsverket har nyligen publicerat en vetenskaplig kunskapsöversikt om allergi och korsallergi mot vegetabilier. Den visar bland annat att det är viktigt att skilja mellan så kallad korsallergi och matallergi.

Personer som har så kallad korsallergi, som att den exempelvis reagerar på hasselnötter till följd av en björkpollenallergi, får nästan alltid milda symtom och kan ofta äta hasselnötter som är tillagade. De som däremot är allergiska mot hasselnötterna i sig, det vill säga har äkta hasselnötsallergi, kan reagera med mycket svåra symtom.

– Det är viktigt att skilja de två allergityperna åt för att inte oroa och begränsa livet i onödan för personer som ofta får väldigt milda symtom, säger Ylva Sjögren Bolin, rådgivare på Livsmedelsverket

Kunskapsöversikten visar att variationen mellan olika individer när det gäller mängden av livsmedlet som de är överkänsliga mot är stor. De som är känsligast kan få livshotande symtom av bara några milligram av ett produkten medan andra reagerar först när de ätit ganska stora mängder. Det här ställer krav på märkningen av livsmedel, som måste vara korrekt, tydlig och följa de regler som finns i lagstiftningen.

– Ett livsmedel som innehåller en allergen ingrediens utan att det framgår av märkningen kan innebära en stor risk. Märkning är en viktig fråga för både livsmedelsföretag och livsmedelskontroll säger Ylva Sjögren Bolin

Kunskapsöversikten pekar dessutom att luftburna allergiska reaktioner mot livsmedel är ovanligt. De flesta allergiska reaktionerna beror på att personen i fråga har ätit något som den är överkänslig mot.

 

Dela

Fler nyheter i Forskning och Hälsa

Ny studie nyanserar bilden av ultraprocessat: ”I många fall är det något bra”

Unga veganer fick en större andel av både energi och flera viktiga näringsämnen från så kallade ”ultraprocessade” livsmedel än unga med andra kosthållningar. Samtidigt hade de inte högre energiintag eller BMI och åt bland annat mer fiber och fleromättat fett, enligt en ny svensk studie.
– Processning i sig behöver inte vara dåligt, i många fall är det något bra, säger dietisten och forskaren Anna Turesson Wadell.

Gå med i nätverket idag!

Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.