Livsmedelsindustrin sätter nya mål för bättre matvanor: ”En vitamininjektion”

Livsmedelsindustrin har satt upp nya frivilliga åtaganden och mål för mindre salt i charkuterier och förpackade måltider.
– Modellen gynnar folkhälsan samtidigt som det inte stör konkurrenskraften, säger Elisabet Rytter, nutritions- och forskningsexpert på Livsmedelsföretagen.

Det är branschorganisationerna Livsmedelsföretagen och Kött- och Charkuteriföretagen som tillsammans med medlemsföretag har tagit fram ytterligare två åtaganden för minskat salt i charkuterier respektive förpackade måltider. Åtagandena är frivilliga och målen tar sikte på 2030.
Hittills har man lanserat sju åtaganden, varav sex nu i år. Det första, åtagandet, om sockersänkning i läsk, har funnits ända sedan 2019 men förlängdes nu i år.
Vad är syftet med dessa åtaganden?
– Det här är en förstärkning av det arbete som många livsmedelsföretag redan gör. Det blir som en extra vitamininjektion när vi gör det tillsammans, säger Elisabet Rytter och fortsätter:
– Det är också ett sätt att visa att den svenska modellen med frivillighet fungerar. Branschen har tidigare visat att det går att fasa ut transfetter på det viset, liksom att sänka sockerhalten i läsk, utan att lagstifta och införa skatter. Modellen gynnar både folkhälsan samtidigt som det inte stör konkurrenskraften. För oss är det viktigt att få med så många livsmedelsföretag som möjligt, det är öppet för alla – inte bara medlemsföretag.

De nytillkomna målen för charkuterier och förpackade måltider har anpassats för respektive livsmedelskategori då förutsättningarna är olika. Elisabet Rytter förklarar att de är konstruerade på ett sätt som både folkhälsan och konsumenterna vinner på.
– De är volymbaserade, vilket innebär att företagen stimuleras och gynnas mer av att sänka salt i storsäljande produkter.
Hur tuffa mål är detta för producenterna?
– Vår devis är ”affären och folkhälsan i fokus”. Det innebär att målen måste vara realistiska att inte äventyra konsumentacceptans – och därmed försäljningen och lönsamheten – samtidigt som de bidrar till minskat intag av salt och socker. Om folk slutar köpa produktens så har man ju inte uppnått något alls.
Vilka har varit de största utmaningarna?
– Att det är så stor spännvidd inom olika produktgrupper, vilket gör att man måste hitta olika sätt att hantera det på, säger hon och exemplifierar med färdigmat, där det ju finns allt från vegorätter och husmanskost till soppa, pizza och piroger.
Blir det fler mål framåt?
– Ambitionen är att det ska bli fler. Det kan exempelvis handla om växtbaserat, godis eller frukostflingor. Huvudsaken är att vi nu har hittat en bra modell för hur vi ska jobba. Det gör att arbetet blir betydligt lättare framåt.

Totalt har 35 svenska livsmedelsproducenter anslutit sig till ett eller flera av de åtaganden för sänkt salt- eller sockerinnehåll eller framsidesmärkning av energi som livsmedelsindustrin lanserat under 2026. Tillsammans står de för 35 procent av den svenska livsmedelsindustrins omsättning. Livsmedelsföretagen och Kött- och Charkuteriföretagen välkomnar också fler företag att ansluta sig till de nya åtagandena.

HÄR finns mer information om alla åtaganden för goda matvanor som har lanserats av livsmedelsindustrin under 2026!

 

Dela

Fler nyheter i Förädling och Hälsa

Hon ska göra forskningen konkret och vardagsnära

Lovisa Martin Marais är ny näringspolitisk expert och ansvarig för forskning och innovation på Livsmedelsföretagen. För Livsmedel i fokus berättar hon om sitt hattbyte, möjligheterna med innovation samt vad hon lärde sig under sin tid i Sydafrika.

Gå med i nätverket idag!

Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.