Ny analys bekräftar: Producenterna betalar priset för sänkt matmoms

Den 1 april 2026 trädde en tillfällig momssänkning på livsmedel i kraft. Syftet med åtgärden var att minska hushållens utgifter och tillfälligt stötta hushållens ekonomi och stärka konjunkturåterhämtningen.
Nu har SCB analyserat vad detta har inneburit för olika delar av branschen och resultatet visar att matpriserna för konsumenterna sänktes i stort sett i linje med den teoretiska effekten av momssänkningen. Samtidigt visar undersökningen att dagligvaruhandelns lönsamhet inte påverkades nämnvärt och låg nära sitt historiska genomsnitt under årets andra kvartal.
För livsmedelsindustrin var utvecklingen den motsatta. Industrins rörelsemarginal föll till 0,5 procent, mot ett genomsnitt på 1,4 procent under andra kvartalet de fyra föregående åren.
– SCB:s analys bekräftar det som vi varnade för från första början. När politiken pressar priserna på en marknad där ett fåtal mycket stora aktörer dominerar försäljningsledet blir resultatet att kostnaden för detta förs vidare bakåt i kedjan. Livsmedelsindustrin har fått bära en oproportionerligt stor del av bördan för matmomssänkningen, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i en kommentar.

Organisationen varnade redan när regeringen presenterade förslaget att en åtgärd som syftar till att pressa konsumentpriserna riskerar att slå hårt mot leverantörsledet.
– Konsumenterna och politikerna har fått sin sänkta matmoms till punkt och pricka. Men som vi har sagt om och om igen så innebär en förändrad momssats inte att producenternas produktionskostnader slutar öka. De har tvärtom ökat i hög takt under första halvåret, delvis kopplat till krig och klimat, men också på grund av politiska beslut, säger Carl Eckerdal.
Livsmedelsföretagen varnar nu för att en fortsatt press på livsmedelsindustrins lönsamhet riskerar att få tuffa konsekvenser för såväl Sveriges livsmedelsproduktion som livsmedelsberedskap.

I en ny undersökning har SCB analyserat livsmedelsbranschens lönsamhet efter att momsen sänktes från 12 till 6 procent den 1 april. Under andra kvartalet 2026 hade dagligvaruhandeln en rörelsemarginal på 2,0 procent. Genomsnittet för motsvarande kvartal 2022–2025 är 2,3 procent. För livsmedelsindustrin var skillnaden större. Rörelsemarginalen föll till 0,5 procent, mot ett genomsnitt på 1,4 procent under andra kvartalet de fyra föregående åren.