Rapporten om sockerskatt får svidande kritik av Li

Sockerskatt och sänkt moms på “nyttig” mat. Det var några av de styrmedel som Livsmedelsverket lyfte fram i en rapport som publicerades strax innan jul. Nu riktar Livsmedelsföretagen stark kritik mot såväl studien som dess slutsatser.


Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen, ni har reagerat på SLV:s rapport om sockerskatt. Varför då?
– Till att börja med för att vi anser att rapporten inte svarar mot avsikten bakom regeringsuppdraget. Regeringen har bett Livsmedelsverket att ”beskriva vilka metoder som har effekt för att förändra livsmedelskonsumtionen i olika socioekonomiska grupper. Metoderna ska kunna användas av samhällets olika aktörer, som till exempel kommuner och regioner, i evidensbaserat folkhälsoarbete för att minska konsumtionen av energitäta, näringsfattiga livsmedel och öka konsumtionen av fullkorn, grönsaker och frukt bland framför allt barn och ungdomar.” ”Metoder” har av Livsmedelsverket tolkats som ”styrmedel”, vilket är en både problematisk och svårbegriplig begränsning.Rapportens fokus på ekonomiska styrmedel och marknadsföringsbegränsningar blir än mer anmärkningsvärt givet att dessa åtgärder nyligen har utretts av Statskontoret i en rapport från 2019. Därmed har ett omfattande arbete lagts ner på att analysera saker som redan gjorts. Mervärdet är minimalt och rent krasst är det oansvarig användning av skattemedel.

Vad skulle SLV ha gjort i stället, anser du?
– Tolkningen leder till en kraftig slagsida åt statligt initierade styrmedel som kräver politiska beslut och lagändringar, till exempel ekonomiska styrmedel som punktskatter. Vi menar att formuleringarna i regeringsuppdraget syftar på åtgärder som kan användas inom befintliga rättsliga ramverk, exempelvis riktade informationsinsatser inom skolan och vården, frivilliga överenskommelser samt lokala åtgärder och arbetssätt. Sådana insatser har helt sonika valts bort. Vi har framfört våra invändningar direkt till Livsmedelsverket. Svaret vi fick var att det är ont om studier och tillförlitliga källor för andra slags åtgärder än ekonomiska styrmedel. Men just därför vore det värdefullt att få en översikt av sådant som prövats på olika håll, även om det blir mer av goda exempel. Att identifiera var det saknas systematisk kunskap är också viktigt – här finns ju möjlighet att peka ut områden som bör analyseras och studeras mer för att kunna skapa sådan evidens.

Men måste det vara fel med en sockerskatt då, för att få folk att göra hälsosammare val?
– Det finns idag ingen solid vetenskaplig evidens om och hur ekonomiska styrmedel påverkar människors matvanor och framför allt vilka hälsoeffekter de ger. Tyvärr finns det ingen quick fix att ta till, utan det krävs långsiktiga satsningar, inte minst på förbättrade matvanor bland barn och unga. Ekonomiska styrmedel, både skatter och subventioner, bygger dessutom på en uppdelning i ”hälsosamma” respektive ”ohälsosamma” livsmedel, som i praktiken inte låter sig göras – något som även Livsmedelsverket framhåller i sin senaste rapport. Det väsentliga ur ett hälsoperspektiv är långsiktiga matvanor som kan vara mer eller mindre hälsosamma, inte enskilda livsmedel eller näringsämnen. Därför blir styrmedel som riktar in sig på enskilda produkter problematiska. Även om man lyckas minska inköp och konsumtion av vissa produkter så innebär det inte per automatik att matvanorna som helhet blir mer hälsosamma. Det beror ju helt på vad man ersätter dessa produkter med.

Vad ser ni att livsmedelsbranschen faktiskt kan göra för att få svenska folket att frivilligt äta bättre än idag?
– Som producenter av mat och dryck så har livsmedelsindustrin ett självklart ett stort ansvar. Men i stället för missriktade och symbolpolitiska åtgärder hoppas vi att politikerna ger livsmedelsindustrin bästa möjliga förutsättningar för att på frivillig basis bidra till en förbättrad folkhälsa. Det behövs mer satsning på forskning och innovation för att ta fram ännu fler produkter som gör det enkelt att välja hälsosamt. Fokus bör också vara på de felaktiga matvanor som är allvarligast; till exempel ett för lågt intag av fullkorn och ett för högt intag av salt. Livsmedelsindustrin arbetar med saltsänkningsprojekt och här ser vi att ett offentligt finansierat ”problemlösningscentrum” vore en stor hjälp, en plats dit företagen kan vända sig för att få hjälp att lösa de utmaningar som det innebär att sänka salthalten i livsmedel. Vi bör även få bättre förutsättningar att tala om för konsumenten att man till exempel sänkt socker- eller saltinnehållet i en produkt. I dag är märkningslagstiftningen så restriktiv att det endast finns begränsade möjligheter att göra det. Sist, men kanske allra viktigast, det behövs kontinuerliga kostundersökningar så att vi vet hur våra matvanor ser ut; vad som måste förbättras och hos vem. Den senaste nationella kostundersökningen på vuxna är mer än tolv år gammal. Det blir svårt att rikta sina insatser på rätt sak och mot rätt målgrupp när vi ska luta oss mot så daterade faktaunderlag.

 

Dela

Fler nyheter i Trend

Ny studie: Svenskproducerad mat i topp

Att maten är svenskproducerad en av de viktigaste faktorerna vid valet av mat och dryck i butik, enligt en färsk attitydundersökning från Demoskop som Svenskmärkning AB står bakom. Ägg, mjölk, fågel, potatis, nötkött och fläskkött är de varor som svenska folket tycker är viktigast att köpa av svenskt ursprung.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.