Skyddat ursprung med förhinder – dyrt för producenterna

För snart ett år sedan började Livsmedelsverket ta betalt för att handlägga ansökningar för skyddade EU-beteckningar innan dessa lämnas vidare till EU. Resultat? Inte en enda ny ansökan efter 1 juni i fjol.

För en vecka sedan fick Sverige ytterligare ett livsmedel med skyddad ursprungsbeteckning genom EU:s kvalitetssystem: Wrångebäcksost, som tillverkas i trakterna kring Hjo på Vätterns västra strand och där både ystning och lagring sker i enlighet med ett recept som började användas redan i slutet av 1800-talet.

Det är den tolvte svenska produkten som får den här typen av registrering – ett viktigt bevis för produktens kvalitet och för ett produktnamn som garanterar produktens ursprung och egenskaper.

– Totalt inom EU finns flera tusen produkter med skyddad beteckning, säger Maud Gustafsson Fahlbeck, statsinspektör på avdelningen för företags- och myndighetsstöd på Livsmedelsverket.

Det är här som ansökningar för skyddade EU-beteckningar handläggs innan de lämnas vidare för ansökan till EU.

Fram till 1 juni förra året kostade detta ingenting för företagen – men nu debiterar verket en timkostnad på 950 kronor. Enligt Maud Gustafsson Fahlbeck innebär det att kostnaden för en ansökan kan landa på runt 50 000 kronor innan allt är klart.

Så hur många ansökningar har ni fått in efter 1 juni?
– Inte en enda faktiskt. Men vi hade väldigt många ansökningar veckorna där precis innan, säger Maud Gustafsson Fahlbeck.

Att Wrångebäcksosten blev godkänd så sent som i förra veckan handlar helt enkelt om att processen fram till godkännande är omfattande och tidskrävande.

Just nu är det totalt 15 produkter som väntar på att få sitt godkännande från kommissionen. Dessutom finns det fortfarande ett antal ansökningar hos Livsmedelsverket som fortfarande bereds alternativt är ute på remissrunda.

– Många av ansökningarna som kom in i maj förra året var ganska snabbt framtagna och har därför behövts kompletteras i efterhand.

Syftet med ursprungsbeteckningen är att stärka producenter och bevara traditionella sätt att tillverka en viss produkt liksom dess speciella egenskaper. Det kan röra sig om till exempel ursprungsgaranti, särskilda produktionsmetoder, råvaror som härstammar från en viss region och har ett känt geografiskt ursprung.

– Det skyddar producenterna från  plagiat och ger konsumenterna en ökad trygghet med tydlig information. Dessutom kan det vara positivt för besöksnäringen, säger Maud Gustafsson Fahlbeck och nämner Champagne, Parmigiano Reggiano och Kalix löjrom som några av de mest kända exemplen på skyddad ursprungsbeteckning.

Här är alla svenska produkter som har fått skyddad EU-beteckning: 
Wrångebäcksost, Vänerlöjrom, Värmländskt skrädmjöl, Kalix löjrom, Upplandskubb, Bruna bönor från Öland, Sveciaost, Hånnlamb (kött från gutefår, Skånsk spettkaka, Svensk Vodka, Svensk Punsch samt Svensk Akvavit.

Och här är de svenska produkter som lämnat in ansökan till EU-komissionen och väntar på godkännande:
Allåkerbär från Norrland, Bohusläns blåmusslor, Grebbestadsostron, Gotlandslins, Jämtländsk vit källarlagrad getost, Kullings kalvdans, Lappländsk fjällröding, Rökt Vättersik, Skedvi bröd, SRB Premium, Sörmlands ädel, Vindelnrökt skinka, Vit färsksaltad Östgötagurka, Vrigstad hemost samt Äkta gränna polkagrisar.

 

Dela

Fler nyheter i Förädling och Värdekedjan

Spannmålsskiftet: ”Det behövs fler ansikten i hyllan”

Svenska spannmål är heta men fram tills nu har det framför allt varit havre som varit i fokus för livsmedelsföretagens produktutveckling. Nya innovationer som rågdryck och kornris ändrar dock på detta.
– Det är nu vi kan få till ett skifte, säger Martin Pardell, chef för Fazer kvarn Sverige.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.

Bli medlem