Arlas vd: ”Jag brukar jämföras med en snöplog”

Trots extremt utmanade tider är det nog svårt att hitta en mer positiv och lösningsorienterad vd i Livsmedelssverige än Arlas Cecilia Kocken. Det märks att hon har bestämt sig för att kavla upp ärmarna och se till att vända en negativ spiral.

Att mjölkbönderna får lägre ersättning för mjölken?
Ja, tyvärr, och det är väldigt tufft för många. Samtidigt är det ju bönderna som äger Arla och som får nytta av gemensamma satsningar och innovationer – och som är med och delar på vinsten.

Att branschen stadigt tappar mjölkbönder?
Jo, men mjölkinvägningen ökar och under det närmsta året välkomnar Arla Sverige 15 helt nya bönder (alltså nya mjölkgårdar – inte generationsskiften).

Att folk övergår till att konsumera mer växtbaserade alternativ?
Ja, men vi behöver äta mer grönt för klimatets skull och Arla ska leda det skiftet.

Hur menar du då?
– Vi vill finnas i alla kylskåp och vara trovärdiga som varumärke, och jag ser mejeriprodukter som en möjliggörare genom smak, textur och naturligt högt proteinvärde. I dag växlar konsumenterna mellan växtbaserat och mejeri, då kan vi inte vara ensidiga utan måste tala om hälsosam mat i stort. Vi vill leda den hållbara omställningen, inte minst via våra receptsajter och produktutveckling, säger Cecilia Kocken och nämner växtbaserade Bregott som ett tydligt exempel på det sistnämnda.

– Dessutom blir det mesta godare med hjälp av mejeriprodukter. Jag menar, vad vore en pizza eller pasta utan riven ost? Det behövs både smör, grädde och ost för att få fler människor att äta mer växtbaserat.

Cecilia Kocken inledde sin yrkeskarriär inom Procter & Gamble, där hon under tolv år arbetade på ledande positioner i Köpenhamn, Genève och Stockholm. År 2016 klev hon över till Arla Sverige, började som chef för området mjölk, yoghurt och mjölkbaserade drycker för att därefter bli ansvarig för Arlas globala foodservice-verksamhet.
– Arla har alltid funnits med i tanken som ett företag där jag vill jobba, mycket på grund av att det är ett varumärke jag vuxit upp med. Dessutom älskar jag kor, jag har mjölkat kor på kibbutz och vet att de är världens klokaste och snällaste djur.

Trodde du redan för sju år sedan att du skulle bli vd för Arla Sverige?
– Nej, men jag har heller aldrig satt några gränser för mig själv, och så fort jag började jobba här blev jag kär! Det är något med företagskulturen och ägandeskapet som gör att jobbet känns så meningsfullt. Vad vi än ska göra så funderar vi på om det är rätt för våra ägare och om vi använder ägarnas pengar på rätt sätt. Vi vill göra skillnad på riktigt.

Du är den första kvinnan på posten? Hur ser du på det?
– Jag har egentligen inte reflekterat så mycket över det men jag märker att det är många inom organisationen som tycker att det är stort. Här på huvudkontoret finns många kvinnliga anställda, precis som det finns en hel del kvinnliga mjölkbönder. Att känna att man är representerad betyder mycket för balans och diversifiering, säger Cecilia Kocken.

Arla är Sveriges största livsmedelsföretag, som ägs av 2 100 bönder från Jämtland i norr till Skåne i söder.
– Det innebär ett enormt ansvar men även en enorm möjlighet att påverka nästa generations matvanor genom de produkter vi tar fram och de samarbeten vi gör. Och inte minst att ge inspiration till alla de 50 miljoner besök som görs varje år på vår sajt.

Ur ett globalt perspektiv är Arla världens fjärde största mejerikooperativ, som ägs av totalt 8 500 mjölkbönder i EU och England, och med produkter i drygt 140 länder.
– Vi producerar dock enbart i Europa. Eller ja, med undantag av en testfarm i norra Nigeria, säger Cecilia Kocken och berättar om den relativt nya satsningen på att bygga upp en kommersiell mjölkgård som dessutom erbjuder utbildning till ett tusental lokala mjölkbönder.

Det senaste året har ju varit minst sagt turbulent, där krig och inflation fått matpriserna att diskuteras och dissikeras som aldrig förr. Bregott har otippat blivit något av en symbol i sammanhanget, och förekommit flitigt i såväl tidningsartiklar som i skämtsamma filmklipp på sociala medier (där priset bland annat likställts med priset för en bostadsrätt i Stockholms innerstad). Något som enligt Arlas vd ”tydligt visar vilket kärt varumärke det är”.

Problemet är att många konsumenter numera köper både färre och billigare mejeriprodukter, vilket i sin tur tvingar Arla att sänka ersättningen till sina ägare – det handlar om tillgång och efterfrågan.
– Man måste ha respekt för att konsumenter har tunnare plånböcker. ”Billig mat” är det just nu vanligaste sökordet på våra receptsajter. Samtidigt finns det många som faktiskt har utrymme att handla svenskt och till dem behöver vi få ut budskapet om vikten av att fortsätta att göra det, säger Cecilia Kocken och förklarar att risken annars är att jakten efter den billigaste matkassen leder till att svenska gårdar tvingas lägga ner.
– Vill vi ha svensk mat på borden även i framtiden är det viktigt att bönderna får ersättning för sina kostnader. Inte minst som många av dem sitter med stora räntekostnader; det är inte ovanligt att en mjölkgård kan ha lån på runt 20 miljoner.

Att vara lyhörd för såväl konsumenternas som kundernas behov är centralt för Arla, enligt Cecilia Kocken, liksom att förena primärproduktionen med det kommersiella.
– Vi vill komma närmare våra kunder genom att skapa relationer och tillit, och hitta lösningar på gemensamma utmaningar genom att bjuda in andra aktörer till öppen innovation på våra gårdar.

Under sin första tid som vd på Arla Sverige har hon träffat alla de stora aktörerna i dagligvaruhandeln.
– Under de första 15 minuterna pratar alla pris, pris, pris men sedan kommer vi in på vilka mervärden vi kan bygga tillsammans. Som leverantör måste vi vända på frågan och tänka vad kan vi hjälpa till med, inte vad vi kan sälja. Vi behöver fråga för att förstå och för att hitta lösningarna. Det kan handla om en ny typ av paketering eller en ny produkt eller en förändring så att en creme cheese tål en annan grad av uppvärmning.

Vad hoppas du av den nya, uppdaterade livsmedelsstrategin?
– Mycket! Det måste finnas ökad lönsamhet i primärproduktionen och statusen måste öka på livsmedelsproduktion. Vi kan inte bara tala om vad en liter mjölk kostar utan vad den faktiskt är värd och ger tillbaka i form av biologisk mångfald, arbetstillfällen och för att säkerställa vårt svenska oberoende. Vår input till strategin är att lansera vad vi kallar ”Matklivet”, på motsvarande sätt som Klimatklivet, där både Näringsdepartementet och Landsbygdsdepartementet är involverade.

Cecilia Kocken ger ett engagerat och proffsigt intryck. Det märks att hon är populär bland medarbetaren och är van vid att få mycket gjort.
– Jag har inga problem med att jobba mycket, det har jag alltid gjort och det är en livsstil. Men jag måste känna att det jag gör är meningsfullt, det blev extra viktigt efter att vi fick barn. Jag vill göra skillnad genom att få saker att bli större och se människor växa.

Hon beskriver sig själv som kreativ, driven och uthållig.
– Någon jämförde mig en gång med en snöplog och det tycker jag är lite fint eftersom det innebär att röja vägen framåt för andra. Jag har mycket energi och får saker att hända.

Vilket är ditt viktigaste uppdrag?
– Att göra svenska konsumenter och våra svenska ägare stolta. Om de är det, då har jag lyckats.

Vilka tankar kan hålla dig vaken om nätterna?
– Det är klart att jag funderar på om jag gör allt jag kan för att säkerställa att vi har ett attraktivt erbjudande som ger bra och näringsrik mat med värde för pengarna. Jag funderar även mycket på hur vi vill att svensk livsmedelsproduktion ska se ut om 30 år och vilken Arlas roll är i detta. Alla investeringar som görs ute på gårdarna görs ju för en generation framåt, säger Cecilia Kocken.

Hon berättar om Arlas hållbarhetsarbete, och hur de bönder som utför olika klimatåtgärder på sina gårdar får mer betalt för mjölken – trots lågkonjunktur och minskad betalningsvilja hos konsumenterna.
– Ambitionen är att 2050, då ska vi producera världens mest hållbara mejeriprodukter. Vi måste hålla den linjen för att skapa framtidstro hos våra ägare så att de vågar göra omställningar, vågar ta investeringskostnader. Vi måste även säkerställa nästa generations matvanor, att vi har produkter som är relevanta och näringsrika.

Till sist. Vad åt du till frukost i morse?
– Två ostmackor med gurka på och en kaffe latte!