Svensk livsmedelsförsörjning: ”Nu ställs viktiga frågor på sin spets”

I början av mars skickade Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt in en rapport till regeringen kring livsmedelsberedskapen i Sverige, som bygger på gemensamma analyser och som ska fungera som underlag till det civila försvaret framöver.

– I dag har vi inget system för livsmedelsberedskap. Det är något som behöver byggas upp i det nya civila försvar som har planerats under några år, säger Therese Frisell, sakkunning inom livsmedeförsörjning.

Hade du ens i din vildaste fantasi kunnat föreställa dig en liknande situation som vi upplever nu?

– Fantasi har man ju men jag kan ändå konstatera att det är lätt att prata om krisberedskap men något helt annat att vara mitt i situationen. Det är en märklig känsla att se solen gå upp som vanligt och alla träd som knoppas samtidigt som gator och restauranger är tomma – människors rörelsemönster förändras men världen stannar inte för det.

Att folk hamstrar mat – är det bra eller dåligt?

– Det är blivit en tuff topp för dagligvaruhandeln just nu. Samtidigt vill vi ju att människor ska ha en viss hemberedskap, att man har mat hemma för att klara sig åtminstone en vecka. Alla kommer förhoppningsvis ihåg broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som kom för två år sedan. Det här blir en viktig påminnelse om hur sårbart samhället kan bli och individens ansvar när vi bygger upp ett civilt försvar, säger Therese Frisell.

Hon förklarar att beredskapen såg helt annorlunda ut under kalla kriget.

– Då hade vi en lagerhållning och kunde ställa om jordbruket att klara en situation med en avstängning i flera år. Detta har avvecklats allt eftersom och efter EU-inträdet har det inte funnits några incitament för att ha någon liknande beredskap över huvud taget.

Så vi har egentligen ingen livsmedelsberedskap?

– Det finns inget system för livsmedelsberedskap. Det finns en viss lagring hos livsmedelsföretag som utgår från det som behövs för att de ska kunna leverera. Men vi kan konstatera att det fram tills nu inte varit intressant att sitta på stora krislager, det handlar om konkurrens och lagerhållning kostar pengar. På en fri marknad planerar man ju verksamheten efter de affärsmöjligheter man har. Och det konsumenterna hittills har frågar mest efter är färskvaror och ett lågt pris.

Ytterligare en aspekt på det hela är att Sverige är starkt importberoende när det gäller både mat och olika insatsvaror, mer än hälften av det vi äter kommer numera utifrån. Till detta kommer import av både foder, fröer och utsäde.

– Det säger sig självt att det här beroendet blir knepigt när flödena inte fungerar normalt. Än så länge har vi dock inga indikationer på att det råder matbrist någonstans i Europa, inte ens i Italien som är så hårt drabbat. Även mattransporterna fungerar trots stänga gränser, enligt vad vi hör från åkeribranschen – länderna skapar korridorer där gods kan passera.

Vad tror du händer efter att den här pandemin är över?

– Det låter kanske nästan hädiskt att säga mitt i allt som just nu pågår, men verkligheten är en nyttig övning som ställer de här frågorna på sin spets. Frågorna blir aktuella när människor ser de praktiska konsekvenserna. Det är nog rätt många företag som kommer att fundera på hur verksamheten bäst ska bedrivas i framtiden vad gäller just beredskap och lagerhållning. Vi kanske har slimmat och rationaliserat våra organisationer för mycket?

Hur ska det civila försvaret som nu byggs upp se ut?

– Utgångspunkten är att vi ska klara oss i tre månader och under den tiden ha näringsriktig mat för att upprätthålla folkhälsan. På regeringens uppdrag håller vi på att ta fram en särskild ”kriskost” där man utgår från vissa basala livsmedel. Och så mycket kan jag ju säga att den kosten är inte baserad på avokado!