Smakrapporten 2025: Pistageboom och sura favoriter

När Smakbox för fjärde året i rad tar fram sin smakrapport är ambitionen att ge en helhetsbild av vad svenska folket helst vill ha på tallriken. Här återfinns exempelvis Smakografen – en aktuell temperaturmätare på svenskarnas smakpreferenser med en topplista över de 300 unika smaker som undersökningen bygger på.
– Med Smakrapporten vill vi ge livsmedelsbranschen ett värdefullt beslutsunderlag som blir en kompass i en ständigt föränderlig smakvärld. Rapporten ger en inblick i trender, preferenser och värderingar, vilket hjälper företag att förstå och anpassa sig till framtidens behov, säger Per Ingman, grundare och vd på Smakbox.
Enligt årets Smakograf söker svenska konsumenter sig mot friskare och lättare smakupplevelser. Citron, hallon och nötter toppar listan över några av årets mest efterlängtade smaker – med pistagenötter som favorit, följt av cashewnötter. En teori är att det höga priset har gjort pistagenötter sällsynta i produkter, vilket i sin tur har ökat begäret. Även den omtalade ”Dubaichokladen”, som trendat på sociala medier med sin pistagesmak, kan ha spätt på det växande intresset.
Samtidigt minskar suget efter starka och intensiva smaker som chili, choklad och vanilj.
– Citron och hallon kanske inte känns nya för många, men det är just därför de är intressanta. Citron signalerar fräschör och syra. Det är en smak som lyfter, bryter och förhöjer, oavsett om den används i matlagning eller dessert. Hallon är mild sötma och nostalgi. Det smakar sommar, barndom och frukost och det bär på en subtil men emotionellt laddad bärighet. De representerar något djupt mänskligt som trygghet, igenkänning och förväntad smakbalans, säger Johan Swahn, doktor i sensorik och medgrundare av The Taste Lab och TasteWorthy.
Köken från Asien och Medelhavet dominerar årets trender. Det asiatiska köket, med vietnamesiskt och koreanskt i spetsen, delar förstaplatsen med det italienska köket och är den matlagning fler vill upptäcka och laga mer av.
Det finns också ett växande intresse för att laga mat från grunden, där smaken är större drivkraft än hälsoskäl. Samtidigt tappar snabbmat och olika dieter mark till förmån för ”matglädje och äkta smakupplevelser”.
Två av tre konsumenter prioriterar svenskt ursprung – främst för att stötta svenska bönder och företag, men också för att bidra till en ökad självförsörjningsgrad och en starkare livsmedelskedja. Och hela 62 procent uppger att de slänger mindre mat än för tre år sedan och nästan hälften jobbar aktivt för att minska sitt matsvinn – bland annat genom att handla mindre men oftare, eller välja fryst framför längre hållbarhet.