Handeln pressar svenska livsmedelsproducenter

Trots ökad köpkraft under 2025 fortsatte svenskarna att hålla hårt i plånboken när de gick in i matbutikerna, enligt Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev. Trots detta kunde producenterna stärka sin lönsamhet något, tack vare stabilare marknadsvillkor vad gäller inköp och då en del konsumenter hittat tillbaka till ”gamla favoriter” efter ett par år med stort lågprisfokus.
Det är en välkommen men ändå otillräcklig utveckling, enligt Carl Eckerdal:
– Även om livsmedelsindustrins lönsamhet har ökat 2024 och 2025 så ligger den klart under den genomsnittliga lönsamheten för svensk industri. Behovet av fortsatta lönsamhetsökningar är stort, säger han.
Detta kan dock hotas av den kommande sänkningen av matmomsen som träder i kraft 1 april, och som väntas sänka priset på mat i butik med drygt 5 procent.

Enligt en enkätundersökning bland Livsmedelsföretagens 750 medlemsföretag har två av tre tagit emot påbud från dagligvaruhandelns aktörer om att de inte kommer acceptera några leveransprisrevideringar månaderna före och efter momssänkningen. 20 procent har fått påbud av detta slag från samtliga tre stora dagligvaruaktörer. 44 procent har fått meddelanden om prisstopp från två av de största och ytterligare två procent från endast en dagligvarukedja.
– Väldigt lite talar för att kostnadsinflationen tar paus våren 2026. De politiska förväntningarna på ett fullt genomslag för matmomssänkningen förutsätter därmed att ett eller flera led i livsmedelskedjan inte får kompensation för ökade kostnader. Givet hur maktförhållandena på den svenska livsmedelsmarknaden ser ut är risken stor att det blir livsmedelsindustrin, alltså producenterna, som får ta notan för den billigare maten. Detta kommer att ytterligare försvaga en industri som har en avgörande betydelse för Sveriges beredskap och välfärd, säger Carl Eckerdal.