Vegomaten under attack: ”Problem att skolmaten politiseras”

”Sätt stopp för tvångsvegetariska luncher i skolan!”.
Så skrev landsbygdsminister Peter Kullgren på sociala medier i förra veckan, och menade att många kommuner idkar plakatinriktad klimatpolitik där symbolvärde går före barns faktiska behov.
Inlägget, som fått tusentals kommentarer och delats flititgt, har gett kött- kontra vegodebatten nytt bränsle samt engagerat media på både nyhetsplats och ledarsidor.

Landsbygdsminister Peter Kullgren. Foto: Johan Marklund.

Elin Rigo, måltidschef i Lomma kommun och ordförande för branschorganisationen Kost & Näring, tycker att ministerns utspel är ”intressant”.
– Det är lite lustigt att Peter Kullgren beskriver det som ett problem att skolmaten politiseras när han själv bidrar till att den politiseras ännu mer, säger hon till Livsmedel i fokus, och berättar att Kost & Näring planerar att vara med på Almedalen i år för att prata om just detta.
– Ur våra medlemmars perspektiv är det ett stort problem. De befinner sig redan i en verklighet där det är oerhört mycket synpunkter på skolmåltiden – alla har en åsikt kring vad man ska äta och inte äta.

Elin Rigo, ordförande för Kost & Näring

Är det så att man inte blir mätt av vego?
– Det är klart att man blir mätt av vegetarisk mat – om man äter den. Det är där det finns en utmaning. Vårt jobb är att hitta maträtter som eleverna tycker om och känner igen, och som följer Livsmedelsverkets råd och riktlinjer, säger Elin Rigo och fortsätter:
– Jag är också vrålhungrig när jag kommer hem efter jobbet. Som förälder kan man inte förvänta sig att få hem mätta barn på eftermiddagen i och med att det inte serveras några mellanmål i skolan för dem som är för stora för fritids.
Hon är dock noga med att framhålla att det är sunt att det förs en debatt.
– Skolmaten betalas med skattemedel och det klart att det ska vara väl investerade pengar. Samtidigt måste vi förlita oss på en statlig myndighet, vars uppdrag det är att ge råd och riktlinjer för hur vi ska jobba ute i kommunerna.
Som kostchef måste man väl samtidigt förhålla sig till den lokala politiken?
– Ja, och våra medlemmar tar det på stort allvar. De försöker vara så uppfinningsrika de kan men det kan ibland vara en svår balansgång mellan politiska krav och att vi faktiskt behöver förhålla oss till forskning och beprövad erfarenhet, säger Elin Rigo.

Livsmedel i fokus slår även en signal till Livsmedelsverket, för att höra varför riktlinjerna för måltider i skola ser ut om de gör, med mer grönsaker och mindre kött.
– Vi utgår från den samlade forskningen, där det är tydligt att det för folkhälsan behövs en förändring av hur barn och unga äter i dag. Mer grönsaker och frukt, baljväxter, fullkorn, magra mejeriprodukter och fisk samt en mindre andel energitäta och näringsfattiga livsmedel minskar risken för de stora folksjukdomarna i Sverige. Eftersom dessa utvecklas under lång tid är det viktigt att redan som barn lära sig att tycka om mat som är bra för hälsan; det ökar chansen för att de ska fortsätta med de vanorna även senare i livet, säger Emelie Elin, handläggare på Enheten för hållbar livsmedelskonsumtion.
Kan skolor och kommuner göra som de vill eller måste de följa rekommendationerna?
– Det är frivilligt för skolorna att följa riktlinjerna, de i sig är inte styrande. Kommuner och huvudmän ska enligt skollagen erbjuda elever näringsriktiga skolmåltider och riktlinjerna ger stöd kring hur måltiderna kan planeras för att motsvara lagkravet.
Påverkar mängden kött i skolmåltiderna huruvida eleverna blir mätta eller inte?
– Nej, men det viktiga är att maten är god och tilltalande så att eleverna äter tillräckligt mycket av den. Kött bidrar till mättnad men det går alldeles utmärkt att äta sig mätt på måltider utan kött. En fördel med mat från växtriket är att den ofta innehåller mer fibrer, vilket bidrar till mättnadskänslan.