Containrar på fel ställen orsakar globalt fraktkaos

– Fraktkrisen har olika dimensioner. De flesta inomeuropeiska godstransporterna, särskilt när det handlar om färskvaror, har fungerat relativt väl under pandemin. Men när det gäller ingredienser och färdigprodukter, framför allt lite mer exklusiva som har fraktats långväga, har det fungerat sämre, säger Johan Woxenius.
Coronakrisen har alltså orsakat en världskris när det kom till frakter. Från början slog den till på de inomeuropeiska transporterna, vilket bland annat drabbade grönsaker som fraktas med lastbil. Stängda gränser med milslånga lastbilsköer blev en bromskloss för den europeiska inre marknaden.
– Man fick dock snabbt ordning på detta. Myndigheterna insåg att chaufförerna var tvungna att kunna passera gränserna, i alla fall när det gällde vissa typer av varor som exempelvis livsmedel. Inom Europa har lastbilstrafiken därefter fungerat ganska bra, bortsett från en ökande chaufförsbrist som framför allt har drabbat England i samband med Brexit.
Containerbristen har varit ett större problem, vilken i praktiken handlar om att många av världens containrar och fartyg befinner sig på fel ställen.
– Krisen bröt först ut i Kina i samband med det kinesiska nyåret 2020 (som inföll 25 januari, reds anmärk).
Under firandet brukar de kinesiska fabrikerna stänga, men 2020 kom pandemin och fabrikerna öppnade inte upp igen som de brukar efter nyårsfirandet. När det inte fanns gods att transportera började rederierna att ställa in seglingar.
– En vanlig missuppfattning är att containrarna från Kina bara innehåller konsumentvaror. Men andelen insatsvaror som ska vidare till nästa förädlingssteg är stor, till exempelvis kryddor eller andra ingredienser som ska användas i livsmedelsproduktionen i Europa.

Ytterligare en faktor som bidrog till kaoset var de amerikanska helikopterpengarna – de checkar om 1 200 dollar som USA skickade ut till befolkningen för att stimulera ekonomin.
– I normala fall används den här typen av åtgärdspengar till resor, restaurangbesök och evenemang och en del till prylar. Men nu kunde amerikanerna enbart köpa saker, vilket i regel var konsumentvaror tillverkade i Asien. Dessa fick plötsligt en enorm efterfrågan.

För att möta den flyttade rederierna fler och fler fartyg till rutterna över Stilla havet. De amerikanska hamnarna saknade kapacitet att ta emot allt gods och inlandstransporterna som skulle föra det vidare hängde inte heller med. Fartygen fick då ligga och vänta utanför hamnarna i stället för att vara ute på haven.
När fartygen inte kom vidare ökade bristen på kapacitet och man behövde skicka in ännu fler fartyg i systemet. Dessa togs från Europa-Asien traderna, som då dränerades på kapacitet.
Utöver detta uppstod händelser som stopp i Suezkanalen och stängning i enskilda hamnar i Asien och Europa som ställde till det ytterligare.
Hur länge kommer kaossituationen att bestå?
– Jag tror att det kommer att fortsätta att finnas störningar under hela 2022.

Text: Åsa Larsson