Det är inte omöjligt att ställa om köttindustrin till 2050

Några Lundaforskare har analyserat kött- och mejerisektor samt några andra områden och kommit fram till att Europeisk industri kan ställa om och reducera utsläppen till noll till år 2050. Men för att lyckas behöver samhället ta ett helhetsgrepp. Större visioner, kunskapslyft och kreativa samarbeten är också nödvändiga.

Enligt Parisavtalet har världens länder kommit överens om att de ska bekämpa klimatkrisen och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. För att klara målet måste världens utsläpp minst halveras till 2030 och nå nära noll senast 2050.

Detta är fullt möjligt, enligt forskare från Lund. De har, tillsammans med fyra andra forskningsinstitutioner i Europa, precis avslutat EU-projektet Reinvent. Målet var att identifiera på vilka sätt kött/mejeri, papper, plast och stålindustrierna i Europa kan arbeta för att uppnå nollutsläpp i enlighet med Parisavtalet och unionens klimatmål.

– Vi har ett ansvar att skynda på omställningstakten i Sverige och i Europa. För klimatet, jobben och vår framtida konkurrenskraft, säger professor Lars J Nilsson, vid Miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Projektet identifierade ett antal områden som var särskilt viktiga för att påskynda omställningstakten och säkerställa att sektorerna blir hållbara, samtidigt som arbetstillfällen och tillverkning stannar kvar i Europa. Dessa är: hållbar produktion, förändrad konsumtion, ökad materialeffektivitet, mer cirkulära system, samt nya värdekedjor och samarbeten mellan olika sektorer.

– Våra analyser visar tydligt att även om sektorerna ser olika ut vad gäller åtgärdsmöjligheter, värderingar och organisation, så kräver omställningen ett helhetsgrepp. Omställningsstrategier måste omfatta hela värdekedjan, inte bara produktionen. Minskad efterfrågan samt ökad återvinning och cirkularitet är minst lika viktiga områden, liksom hur energisnåla och effektiva våra material är, säger kollegan och forskaren Fredric Bauer.

Det behövs även ett generellt kunskapslyft för att kunna inleda nya samarbeten industrier emellan. Detta för att i framtiden kunna möta de stora utmaningar som vätgas, elektrifiering, cirkulära system och materialeffektivitet ställer Europas industrier inför.

– Det kommer att behövas nya typer av samarbeten, effektivare processer och material med längre livslängd för att klara av denna omställning. Cirkulära lösningar kräver att företag genom hela värdekedjan satsar på att material och produkter designas och utvecklas för att kunna återanvändas och återvinnas med låg klimatpåverkan. Det kräver andra beslut än dem som ger lägst kostnad för engångsbruk eller kortast produktionstid, säger Fredric Bauer och fortsätter:

– Företag måste arbeta mycket mer strategiskt med att närma sig andra industrier och aktörer i värdekedjan för att se hur man kan samarbeta för ökad cirkularitet. Det räcker inte med att bara känna till sina egna processer. Vätgas och elektrifiering leder till nya värdekedjor liksom när kemiindustrin slutar med fossil råvara.

 

 

Dela

Fler nyheter i Forskning och Hållbarhet och Värdekedjan

Räkfisket tappar MSC-märkningen: “Det är komplext”

Från och med den 25 april är räkfisket i Skagerak, Kattegatt och Norskarännan suspenderat från MSC. Det innebär att det inte längre kommer att vara möjligt att köpa färska MSC-certifierade räkor i Sverige.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.