Experten: Så påverkar PPWR svenska livsmedelsföretag

Från 12 augusti 2026 började flera centrala delar av PPWR gälla för alla företag som släpper ut förpackningar på EU-marknaden, detta inkluderar även alla livsmedelsföretag.
– Men många delar återstår fortfarande att reda ut. Vi vet exempelvis inte ännu hur kontrollen av efterlevnaden av det nya regelverket ska genomföras. Min tro är att man under en övergångsperiod inte kommer att ha så skarpa kontroller, säger Jessica Eliason, Customer Engagement Manager på förpackningsföretaget DS Smith.
Den nya lagstiftningen kommer att börja tillämpas stegvis fram till 2040. Det som gäller från och med 12 augusti – och som särskilt berör livsmedelsproducenter – handlar om att begränsa användningen av PFAS och tungmetaller från allt förpackningsmaterial, och här finns nu tydliga riktvärden som man behöver hålla sig inom.
– PFAS används ofta i livsmedelsförpackningar i barriärer för fett och fukt. Det är vi leverantörer av förpackningar som måste ha koll på våra mätvärden så att vi ligger inom de nya gränsvärdena, men PPWR lägger olika skyldigheter på olika aktörer i värdekedjan.

Jessica Eliason förklarar att bolagen som placerar förpackningen på marknaden (vilket ofta är varumärkesägarna) behöver kunna uppvisa efterlevnad och som därför behöver säkerställa att teknisk dokumentation och försäkran om överensstämmelse finns tillgänglig vid en kontroll.
– Men all teknisk dokumentation ska finnas hos varumärkena, man behöver alltså ta fram och förvara detta på ett systematiskt sätt. Det är därför viktigt att man har en dialog med sina förpackningsleverantörer kring detta.
Hon betonar att tillverkningsdatumet inte avgörande utan det handlar om när produkten sattes ut på marknaden.
– Personligen tycker jag att det vore vansinnigt att slänga bort fullt ätbara livsmedel bara för att förpackningen inte lever upp till den nya lagstiftningen. PPWR är ute efter att reglera förpackningsavfall, inte att få en svinnproblematik med redan producerade produkter, säger Jessica Eliason.
För PFAS-reglerna anger EU-vägledningen att det inte finns någon generell utförsäljnings- eller övergångsperiod för förpackningar som inte uppfyller PFAS-gränsvärdena efter 12 augusti 2026. Om en förpackning med för höga PFAS-halter släpps ut på marknaden efter detta datum är den inte tillåten.

Vilka är fördelarna med PPWR?
– Det är en bra möjlighet att se över sina förpackningar och undersöka vad det finns för alternativ på marknaden. Ingen av oss vill ju ha PFAS i våra livsmedel. De kallas ofta ”evighetskemikalier” eftersom de inte bryts ned naturligt i miljön utan lagras i naturen och i värsta fall även i kroppen, säger Jessica Eliason.
En annan stor fördel som hon ser med PPWR är det kommande förbudet mot att inte använda mer att minimering av förpackningsmaterial än nödvändigt nu blir norm.
– Förpackningar som vilseleder konsumenter att tro att produkten är större än den faktiskt är kommer att förbjudas, som exempelvis användning av dubbla väggar och falska bottnar. Utöver att vi kommer se en optimering av materialmängden så blir det även lättare för konsumenterna att bedöma innehållsmängden i en förpackning eftersom den Syftet är att göra det lättare för konsumenterna att bedöma hur väl innehållsmängden i en förpackning matchar storleken på innehållet – något som även är bra för konkurrenskraften då det blir mer visuellt enkelt att jämföra mängder.

Den harmonisering av så kallade piktogram, alltså hur förpackningsmärkningar ska sorteras och som det ska komma vägledande dokument kring, är uppskjuten och ligger fortfarande på remiss.
– Vi vet alltså ännu inte i detalj hur detta kommer att se ut än, men vi hoppas att det ska komma vägledning innan årsskiftet, säger Jessica Eliason.