Forskning på attityder kring insekter som livsmedel

Insekter spås av många få ökat intresse i framtiden, dels för att extrahera protein ur insekter är kostnadseffektivt, dels för att det är ett sätt att producera näringsrika livsmedel utan stor påfrestning på klimatet.

Åsa Berggren är ekolog och forskar om insekter som mat och Ingvar Svanberg är etnobiolog och studerar människans relationer till andra organismer i hennes närhet ur ett kulturellt och historiskt perspektiv. Tillsammans ger de perspektiv på en het fråga. Kommer vi att äta mer insekter i framtiden?

Hur är intresset för insekter som livsmedel hos svenskarna i dag?

– Jag har sett att intresset är stort, och allra tydligast hos unga människor där det har funnits ett tag, säger Åsa Berggren, professor vid institutionen för ekologi vid SLU.

Åsa Berggren, professor vid institutionen för ekologi vid SLU.

Har det blivit någon skillnad sedan i höstas, efter att regelverket luckrades upp och det blev tillåtet att sälja vissa insekter i Sverige som livsmedel?

– Jag har hittills inte sett att intresset har ökat sedan dess. Men jag kan tänka mig att de som redan är intresserade lättare får tag i den här typen av livsmedel nu. Och att de som från början inte var så intresserade får upp ögonen mer när de möter livsmedlet i sin vanliga affär.

Vilka sorts insekter vill svenskarna ha?

– Det är främst mjölmask och hussyrsa, de två arter som föds upp i Sverige. Vi ligger långt efter andra EU-länder där de har tolkat lagen annorlunda och har haft stor produktion igång i många år. Men jag tror att det kommer att komma mer i Sverige nu när det här är öppet,

I sin vetenskapliga artikel lyfter forskarna fram att insekter som mat eller snacks har förekommit i Europa. I till exempel Ryssland och Frankrike har man ätit gräshoppor, gärna rökta eller grillade. Det har visat sig att en hel del insekter och produkter framför allt har ätits särskilt av barn.

Från Sverige finns inte särskilt många uppgifter om att människor har ätit insekter tidigare. Brännvin kryddat med myror – myrsyra – är det mest kända exemplet. Inte ens när det var missväxt åt bönderna insekter – och inte heller lavar, svampar och gnagare, som man skulle kunna tänka sig att människor skulle ta till. Bark var däremot vanlig nödmat.

Slutligen – hänger intresset hos unga ihop med klimatdebatten?

– Jag tror att klimatdebatten är den absolut största orsaken till den på senare år förändrade attityden till insekter som livsmedel. För många yngre människor är mat inte bara någonting man äter för att bli mätt, utan det är en del i hela livsstilen och hur man vill påverka jorden och klimatet. Det är påtagligt att de känner att ens val har betydelse och påverkar världen, säger Åsa Berggren

De båda forskarna har publicerat sin vetenskapliga rapport ”Insects as past and future food in entomophobic Europé” i Food, Culture & Society.