Forskningsexperten: Nya matmönster ger nya behov

På Livsmedelsföretagen har man hittills inte fått några tydliga indikationer på effekter som direkt kan kopplas till läkemedlen i Sverige.
– Men företagen följer utvecklingen internationellt, och för vissa kategorier kan den bli mer relevant än för andra, säger Lovisa Martin Marais, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen.
Hon pekar på att förändringen av hur vi äter började långt före de nya läkemedlen.
– Vi har redan börjat röra oss från fasta måltider mot att i större utsträckning äta efter våra individuella behov, med fler mindre mål och mellanmål som följd. Det gör att branschen behöver fundera över vad som är relevant att erbjuda vid olika tillfällen för matintag under dygnet.

Lovisa Martin Marais, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen

Med läkemedlen tillkommer en ny dimension: när aptiten och intaget minskar skärps kraven på vad maten ska ge.
– När man äter mindre mängd mat blir det större krav på att portionen innehålla den näring som efterfrågas. Det påminner något om en proteintrend där man ser ett utbud av produkter med hög mängd protein. Det är ju en bra början men jag  hoppas att vi också får se ett större fokus på fullkorn och fiber, eftersom vi vet att många får i sig för lite av det och skulle gynna folkhälsan.
I Storbritannien och USA har utvecklingen redan börjat avspeglas i livsmedelsutbudet. Lovisa Martin Marais tror att Sverige kommer att påverkas, men här finns delvis andra förutsättningar.
– Vi har till exempel Nyckelhålsmärkningen, nordiska näringsrekommendationer och kostråd att förhålla oss till och som stöd. Men jag tror att beteendeförändringarna kommer att smitta av sig även här.
Oavsett portionsstorlek finns ett krav som inte förändras utan kanske snarare förstärks: maten måste vara god och  inbjudande.
– Vi får inte glömma smaken och sinnesupplevelsen. Den kommer fortfarande först.
Men mindre portioner med mycket näring kan vara relevanta för betydligt fler än de som använder läkemedlen. Lovisa Martin Marais pekar på en växande äldre befolkning, där aptiten kan minska samtidigt som behovet av näring finns kvar.
– Det är lätt att stanna vid frågan om hur många som kommer att få de här läkemedlen. Men jag tror att det finns en större publik än man först tänker sig.
För branschen blir det samtidigt en utmaning att vägleda konsumenten inom de gränser som regelverket sätter för kommunikationen. Att lyfta en enskild egenskap, som ett högt proteininnehåll, ger inte alltid hela bilden av produkten.
När maten blir mer individualiserad behöver konsumenten också i högre grad navigera utifrån de egna behoven.
– Vad ska jag äta nu? Vad passar mig vid just det här tillfället? Det är en frihet och en möjlighet, men också ett ganska stort ansvar för individen.

LÄS MER om hur medicin och nya matmönster förändrar spelplanen för branschen i det rykande nya numret av Livsmedel i fokus!