Matpriskollens vd tror att producenterna tvingas pressa priserna

Hur är läget?
– Fullt upp! Mitt jobb tar mycket tid just nu i och med att priserna ändras så ofta. Det gäller att vara aktuell och med i övriga rapporteringen också. Många är intresserade av informationen vi på Matpriskollen kan tillhandahålla, så jag ägnar mycket tid åt det, men även till att utveckla vårt erbjudande och funktioner.

Och hur är allmäntillståndet i branschen då?
– Det försökte jag förklara i teve i förrgår på tio minuter! Det är verkligen pressat på alla fronter. Aldrig förr har branschen ställts inför en sådan här stor förändring, och i och med att alltsammans är drivet av konsumenten går det inte att få stopp på heller. De som inte är lågprishandlare har det extremt tufft. Ica, Coop och övriga som inte tidigare haft en tydlig lågprisprofil drabbas nu av att konsumenten beter sig annorlunda, det vill säga väljer extrapriser och  delar inköpen på fler butiker. Samtidigt har lågprishandeln det tufft för att de inte hinner få fram varor – ett klart angenämare problem. Även grossisterna märker av det, då de har mindre volymer för deras butiker säljer mindre och tjänar mindre. Grossisterna vidtar därför åtgärder genom att pressa inköpspriserna från leverantörerna, samtidigt som man satsar ännu mer på EMV och sortimentsrationaliseringar. I butik plockar man bort artiklar ur hyllorna som man är van att hitta – detta sker på flera av Sveriges största butiker, vilka ju varit garanterna för stor sortimentsbredd och valfrihet. Jag känner mig därför riktigt oroad över det som sker. Om EMV växer för snabbt och sortimenten minskas för fort från vanliga leverantörer, så finns snart inget kvar av vare sig sortiment eller valfrihet. Allt blir mer jämförbart och varför ska jag då handla i Ica-butiken, när samma varor finns till lägre pris på Willys eller Lidl?

Hur ser det ut just nu med matpriserna?
– Det senaste är att mejerisegmentet gick ner några procent i augusti drivet av Arlas prissänkning, ett första ordentligt tecken på marknadsekonomi. När vi handlar mindre tvingas till slut producenten sänka priset. Jag tror att vi kommer få se mer av detta framöver, men då producenterna till stor del inte kompenserats för de ökade kostnaderna, är de mycket pressade och många riskerar att slås ut. Generellt ser vi stora procentuella skillnader i prisändringar i allt från torsk, toapapper och djurmat, till kosmetika, matfett och grönsaker.

Har maten varit för billig tidigare?
– Ju högre disponibel inkomst man har i ett land desto mindre del av den tar maten. Sverige har därför legat lågt. Tidigare låg vi på 13 procent, och det är ju inte jättemycket. Särskilt inte med tanke på att vi har fått en kraftig reallöneökning sedan 90-talet. Många undrar om maten varit för billig men nej, så kan man inte riktigt säga. Det har ju även historiskt funnits stora påslag på maten. Men det är svårt att säga vilken mat som är billig eller dyr, eftersom det är ojämn marginalfördelning mellan olika kategorier.

Hur stor del av ett hushålls disponibla inkomst tycker du är rimlig att lägga på mat?
– Det är så otroligt varierande. Olika hushåll spenderar olika och har väldigt skilda åsikter kring hur mat ska vara och vad den får kosta. De som anser att hälsa och mat hänger ihop spenderar ofta mer av sin disponibla inkomst på livsmedel jämfört med ett hushåll som kanske inte ser den kopplingen.

Hur har ditt liv förändrats sedan priskriget blev ett faktum?
– Vi gör samma sak som vi gjorde för tretton år sedan. Vill man handla ekonomiskt så ska man välja extrapriser och ha flera butiker man går till. Det har vi sagt alltid, men först nu gör konsumenten så. Det ökar intresset för Matpriskollen, och vår data och kompetens blir väldigt efterfrågad. Det tar mycket tid, så jag jobbar långa dagar och tar inte speciellt mycket semester. Man måste vara på det hela tiden. Men – vi har kul på Matpriskollen och jag tycker att vi gör en bra insats för både konsumenter och branschen, och så är det väldigt roligt att så många vill veta mer.