Hushållens beredskap släpar efter

Det finns ett tydligt glapp mellan människors oro och den faktiska beredskapen i hemmet, enligt Livsmedelsverkets undersökning som bygger på svar från över 8 000 personer. Många oroar sig för att inte ha tillgång till tillräckligt med mat vid en kris, att vattnet inte ska vara säkert att dricka och att informationen ska vara bristfällig.
– Vi är alla en del av Sveriges beredskap. Därför är det viktigt att hushållen förbereder sig så gott de kan, samtidigt som myndigheter, företag och kommuner arbetar för att livsmedels- och dricksvattenförsörjningen ska fungera även vid svåra störningar, säger Oskar Qvarfort, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket.
Sex av tio uppger att de har mat hemma som skulle räcka i minst en vecka, men när det gäller dricksvatten är siffran betydligt lägre. Bara drygt en tredjedel svarar att de har dryck hemma som skulle räcka minst en vecka.
Färre än hälften säger att de faktiskt har tänkt igenom hur de skulle klara sin vardag vid en längre störning – till exempel hur de får tag på vatten, lagar mat utan el eller tar del av viktig samhällsinformation.
Tre av fyra anser att de själva har ett stort ansvar för att klara det egna hushållets försörjning av mat och vatten vid en kris. Samtidigt är förtroendet för att samhället ska kunna förse befolkningen med mat och dricksvatten mer splittrat. Många vet inte vilka myndigheter och aktörer som ansvarar för vad i händelse av kris, höjd beredskap och ytterst krig.
– Det är positivt att många vill ta ansvar. Som myndighet behöver vi se vad vi kan göra för att underlätta för fler att förbättra sin hemberedskap. Resultaten visar också att vi kan göra mer för att öka tryggheten genom att berätta mer om hur samhällets beredskap ser ut och hur den har stärkts de senaste åren.

Undersökningen genomfördes i december 2025 av Origo Group på uppdrag av Livsmedelsverket. Totalt deltog 8 108 personer i åldern 16–84 år.