Kostråd i praktiken – eller konsten att skapa matvanor som håller

”Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller”. Det var temat för ett webbinarium som SLU Future Food arrangerade i förra veckan, där flera forskare och experter medverkade.
Här presenteras en ny rapport med sju rekommendationer som handlar om att förankra kostråd i matkulturen, skapa stödjande miljöer och kommunikation som når olika grupper.
Sara Spendrup, docent vid SLU, lyfte särskilt vikten av begripliga och trovärdiga märkningar och tydliga signaler i matmiljön.
Richard Tellström, docent i måltidskunskap, talade om prisvärdhet och påpekade att matens värde handlar om betydligt mer än bara pengar. Prisvärdheten hänger också ihop med familjens vanor, kulturell status och sättet att visa omtanke.
Fredrik Fernqvist, forskare i trädgårdsekonomi och företagsekonomi vid SLU, betonade vikten av att kunna hantera flera omställningar samtidigt: hälsa, hållbarhet, livsmedelssystem och beredskap. Han efterlyste en mer integrerad livsmedelsplanering där olika sektorer samarbetar, exempelvis att fysisk planering kopplas till vad som görs i skolan och hur åkermarken används.
Åsa Brugård Konde, nutritionist vid Livsmedelsverket, bekräftade att myndigheten delar många av forskarnas slutsatser.
– Bra kostråd räcker inte, man måste arbeta på många plan för att de ska få genomslag, säger hon och menar att den kulturella förankringen är den svåraste delen i arbetet med kostråden.
Hon betonade även vikten av uppföljning av lagstiftningen om skolmåltider och en tydligare reglering av vad som säljs i skolornas kafeterior.
Livsmedelsverket vill dessutom gärna se en lagstiftning som begränsar marknadsföring av ohälsosam mat riktad till barn, i likhet med reglerna som finns i Norge och Storbritannien.
Emma Frick, verksamhetsutvecklare för måltider i Hässleholms kommun, gav konkret exempel på hur forskarnas rekommendationer kan omsättas i vardagen, när hon beskrev hur kommunen arbetar för att följa Livsmedelsverkets råd men samtidigt anpassa menyerna till smak och kultur:
– Vi försöker införa nya rätter stegvis. Hellre 50/50-rätter än att gå för fort fram. Det är bättre att blanda in baljväxter i rätter som barnen redan gillar än att lansera något helt nytt.
Hon berättade även hur de valt att tala om “dagens gröna” i stället för “vegetarisk gryta”, för att göra budskapen mer inkluderande.

Sju vägar till matvanor som håller

1. Förankra kostråd i matkulturen. Kostråd får genomslag först när de känns relevanta i människors vardag, kultur och gemenskap.
2. Gör det lätt att välja rätt. Hälsosam och hållbar mat ska vara synlig, tillgänglig och enkel att välja.
3. Man måste veta för att kunna välja. Grundläggande kunskap om mat och hållbarhet behövs för att människor ska kunna göra medvetna val.
4. Berätta så att alla förstår. Använd färre och tydligare märkningar – och ett språk som når ut till fler.
5. Det måste vara värt priset. Hållbar och hälsosam mat måste upplevas som prisvärd för att väljas.
6. Mat måste smaka gott. Ingen väljer mat som inte känns välsmakande och kulturellt accepterad.
7. Hantera flera omställningar tillsammans. Hälsa, hållbarhet och krisberedskap hänger ihop – styrmedel och samarbeten måste ta hänsyn till alla tre.

SLU Future Food är en plattform vid Sveriges lantbruksuniversitet som stimulerar forskning och samverkan kring ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara livsmedelssystem.