Kycklingbrist i många butiker: ”Starkt tryck att köpa svenskt”

Under förra året åt svenska folket mer av alla typer av kött. Samtidigt backade den svenska försörjningsgraden för alla sektorer – utom just matfågel, enligt siffror från Jordbruksverket. Under 2024 låg den svenska försörjningsgraden inom matfågel på 71,5 procent.
Att det ändå blivit brist på just kyckling i många butiker handlar om att efterfrågan på svensk kyckling ökat i snabbare takt än utbudet, samtidigt som importen minskat. Den totala konsumtionen av fågelkött i Sverige ökade under 2024 med 3 procent samtidigt som andelen svenskt ökade med 4,1 procent. I Sverige äter vi totalt 24,1 kilo fågelkött per person; en ökning med 2,7 procent sedan 2023.
– Efterfrågan på svensk kyckling har skjutit i höjden för att konsumenter vill äta mer svenskt. Bristen på nötkött leder också till att många väljer kyckling som alternativ. I den allmänt ökade proteinkonsumtionen har kycklingen dessutom blivit ett proteinval för fler, säger Maria Donis, vd för branschorganisationen Svensk Fågel, i en intervju med Dagligvarunytt.

Maria Donis, vd för branschorganisationen Svensk Fågel

Tina Stugemo, vd för Svenskmärkning AB, ser också en koppling till bristen på svensk kyckling i livsmedelsbutikerna på grund av brist på nötkött, men också med ett ökat intresse för svenskproducerade livsmedel rent generellt.
– Vi ser ett allt starkare tryck från konsumenterna kring att köpa svenskt. Orsaken är att man vill gynna svenska bönder och att bidra till den svenska försörjningsförmågan, säger hon till Livsmedel i fokus.
Svenskmärkning gör årliga konsumentundersökningar. Den senaste visar att de matvaror som konsumenterna tycker är allra viktigast att de är just svenska är ägg, nöt- och fläskkött, mjölk, potatis och fågel.

Tina Stugemo, vd för Svenskmärkning AB

– Både vad gäller svenska ägg och svenskt nötkött har det funnits vissa utmaningar kring under de senaste åren, men nu ser vi en tillväxt för kyckling på grund av brist på nötkött och i kombination av prisnivån på kött. Det är aldrig bra att det uppstår en brist men det som är positivt är att det finns en plan framåt för att öka produktionen av såväl kyckling som nöt- och griskött. Sedan är det inget som man kan fixa från den ena dagen till den andra, säger Tina Stugemo.
Enligt Maria Donis arbetar branschen just nu hårt för att kunna svara upp mot den ökande efterfrågan på svensk kyckling. Men på längre sikt måste det bli enklare och billigare att bygga nya stallar för att klara trycket.
– I dag är reglerna oklara när det gäller krav på stallar och olika tolkningar tillämpas på länsstyrelserna av regler vid nybyggnation av stallar Det kan innebära stora skillnader i kostnader beroende på var i landet man befinner sig och vilken handläggare man får. Det är även skillnader i förprövningar. Det innebär långa handläggningstider från tre upp till sex år för byggnation av stallar, säger hon till Dagligvarunytt.

Visste du att…
…Eurobarometern nyligen visade att svenska konsumenter sticker ut bland konsumenter runt om i Europa genom att ange att ursprunget är viktigare än priset.