Långsiktighet lönar sig: ”Ihärdig blir färdig”

Ni har troligen hört uttryck i stil med ”trägen vinner” och ”skam den som ger sig”. Användare av dessa är ofta personer som i all välmening vill peppa att fortsätta kämpa i motiga tider. För inte alltför länge sedan kom jag på en motsvarighet som jag tyckte föll bra i munnen: ”ihärdig blir färdig”. Min kollega gjorde dessutom en snabb online-sökning, utan att hitta tidigare belägg för mitt fynd! Ni är fria att använda detta uttryck hädanefter, och ni vet var ni hörde det först.
Men varför inleder jag min krönika med att svamla om de språkliga upptäcktsfärder jag stundtals beger mig på? Jo, alla dessa uttryck visar på en slags långsiktighet – att inte ge upp i första taget. Det tidigare så trendiga ordet grit, eller den finska sisun som jag själv såklart förespråkar, inkapslar den här kombinationen av passion, uthållighet och jävlar anamma. Se ljuset i tunneln, veta att efter regn kommer solsken, och så vidare in i klichédjungeln.
Just denna slags långsiktighet krävs i dag i livsmedelsbranschen. Både i producent- och konsumentled. Det är så viktigt för våra svenska livsmedelsproducenter, oavsett var i värdekedjan och vilka livsmedel det handlar om, att försöka hålla ut så gott det går även om det är tufft nu.
Jag kommer inte kunna komma med några råd, för de flesta stenar är troligen redan vända. Men när det är som tuffast behöver man ändå komma ihåg att det tar bra mycket längre tid att bygga upp än att lägga ner en verksamhet. Ett nedläggningsbeslut kan därmed vara förödande, och innan man behöver gå till den extremen kan kostnadsbesparingar och uppsägningar komma att vara nödvändiga livremmar.
Likaså kan det tuffa ekonomiska läget, och felgrundade uppmaningar från högre instans, i dag få konsumenten att jaga lågprisvaror som oftast är importerade. Konsumenten behöver då, trots den individuella situationen, se förbi detta och förstå de långsiktiga konsekvenserna som följer när importerat väljs framför inhemskt. Förstå vilken försäkring det är att köpa svenskproducerade livsmedel, med den beredskapsstöttning och diversifiering det medför. Och framför allt förstå att vi, om vi vill fortsätta ha en inhemsk livsmedelsproduktion och -förädling, också behöver stötta denna genom att exempelvis välja svenskproducerat i butik.
I juli publicerades resultaten från en Sifo-undersökning om konsumenternas val i matbutiken, beställd av LRF och Ica. Undersökningen visade att pris spelar en större roll än i tidigare undersökningar, där andelen som ser lågpris som viktigaste faktor ökat och betalningsviljan för svenskt minskat något. Dock uppger ungefär tre av fyra som går in i en matbutik att de medvetet väljer svenskproducerade livsmedel framför vad de tror är importerat, något som dessutom är en ökning sedan de tidigare undersökningarna 2014 och 2019.
Sensmoralen i allt detta? Jag hänvisar gladeligen tillbaka upp till klichéparaden i första stycket. Vi kommer oss igenom det här förr eller senare. Det kommer bli bra!

/Jenny Asplund, projektledare försörjningsberedskap på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA)