Livsmedelsföretagens vd summerar: ”Vi gör jäkligt mycket gott för Sverige!”

Vilken är Sveriges godaste industri?
Det är frågan som inbjudna politiker och andra beslutsfattare brukar få på scen i samband med Livsmedelsföretagens årliga event Matdagen.
Och svaret är så klart – ”livsmedelsindustrin!”
Men det svaret skulle ha varit allt annat än självklart för bara tio år sedan. Då präglades branschen fortfarande av sviterna efter den så kallade ”hästköttskandalen”, negativa skriverier i media och böcker som ”Hemliga kocken: det okända fusket med maten på din tallrik”.
– När jag tillträdde som vd våren 2018 var branschen rätt stukad. I dag är det en helt annan bransch, som är stolt och rak i ryggen och har ett helt annat självförtroende, säger Björn Hellman, dock utan att själv vilja ta åt sig äran för transformationen.
I stället lyfter han fram sitt ”grymma team”, som bestämt sig för att göra Livsmedelsföretagen till Sveriges främsta bransch- och arbetsgivarorganisation.
Att skapa medlemsnytta är nummer ett. Det innebär inte bara att försöka påverka regelverk och räta ut paragrafer utan att ta alla chanser att i alla sammanhang lyfta det som är Sveriges tredje största industrigren – och som i bokstavlig mening verkligen är livsviktig.
En viktig del av framgångsreceptet är humor, vilket inte minst YouTube-serien ”Halloj kylskåpet” är ett gott exempel på, där välkända programledare som Edvin Törnblom, Sofia Dalén och Kodjo Akolor fick i uppdrag att gå till botten med allt som har med våra livsmedel att göra. Är det till exempel någon skillnad på julmust och påskmust?

”Halloj kylskåpet” besöker Sevan.

Andra goda exempel på nytänkande kommunikation är de prisbelönta kampanjerna ”Eat a Swede” (där Alexander Skarsgård gav hållbar omställning ett helt nytt ansikte) och ”CO-CEO” (där unga via en TikTok-kampanj erbjöds en unik möjlighet att kickstarta karriären).
För att inte tala om när Livsmedelsföretagen för ett par år sedan publicerade kaxiga helsidesannonser i Sveriges största dagstidningar, där de efterlyste en dialog med Elisabeth Svantesson efter hennes uttalanden om att ”pressa matpriserna”, i röda versaler: FINANSMINISTERN! HOHO – ÄR DU DÄR?”
– Vi upplever en annan attityd nu. Tidigare talades det i termer av att ”ta branschen i örat” samtidigt som många av våra företag knappt håller näsan över vattenytan. Nu efterfrågas mer fakta. Vid vårt möte med finansministern och landsbygdsminister Peter Kullgren tidigare i våras presenterade vi offentlig statistik som visade livsmedelsindustrins negativa lönsamhet och att den svenska matkassen inte är dyrare än EU-snittet. Det finns inget av mina medlemsföretag som har haft möjlighet att ta ut oskäliga priser!

Samma förståelse för varför matpriserna ökat så mycket under de senaste åren finns dock inte bland alla politiker, där det begärs allt från pristak och prisstopp till en särskild matpriskommission.
– Det är matprispopulism som gör mig både förbannad och provocerad. För samtidigt som man kräver lägre matpriser så har vi bland annat en grön omställning att klara av och dessutom kraftigt ökade förpackningsavgifter för livsmedelsindustrin, vilket kommer att öka kostnaderna för våra medlemmar ytterligare. Och att ropa efter prisregleringar kommer inte att göra att det regnar mer i Sydamerika, säger Björn Hellman, apropå den senaste tidens kraftiga prisökningar på kaffe.
Samtidigt finns det inget ont som inte har något gott med sig:
– Just när det gäller kaffe blir det så tydligt att prisökningarna handlar om klimatförändringar och torka – inte att någon aktör försöker sko sig. Jag hoppas att det i förlängningen kan leda till att folk förstår att bra och hållbar mat måste få lov att kosta.

Lönsamheten för era medlemmar har varit extremt låg under flera år. Vad är riskerna med detta?
– Om företag inte tjänar pengar blir det problem. Det man ofta drar ned på är forskning, innovation och personalutveckling, och då är det lätt att stagnera. Samtidigt vet jag många som jobbar stenhårt och på kreativa sätt för att överleva, säger Björn Hellman.
Samtidigt har ett ökat fokus på beredskap öppnat ett nytt fönster för branschen.
– Att stora delar av livsmedelsindustrin går med förlust är ett direkt hot mot Sveriges livsmedelsberedskap – utan mat klarar vi oss inte. Därför måste det bli billigare och enklare att producera livsmedel i Sverige, då kan företagen bli lönsamma och växa i fredstid så att de kan vara robusta och flexibla i kristid. Samtidigt måste staten ta ansvar för att säkra tillgången till energi, vatten och drivmedel och bygga upp nationella lager av kritiska insatsvaror.

Era medlemmar sitter i kläm mellan primärproduktion och dagligvaruhandel, ingen har någon vidare lönsamhet men industrin har det tuffast, enligt siffror från SCB. Borde handeln ge leverantörerna mer av kakan?
– Jag uttalar mig inte så mycket om prissättning i media, det överlåter jag åt vår chefekonom Carl Eckerdal. Men jag kan säga så här: UTP-lagstiftningen är jättevärdefull för våra företag och vi är väldigt glada över att Konkurrensverket just nu ser över den, det kommer att minska oligopolens makt.

Export är en viktig fråga för Livsmedelsföretagen. Vad krävs för att få det där efterlängtade lyftet?
– Tid, tålamod och kapital. Vi hoppas på en stor förändring i och med den nya livsmedelsstrategin och satsningen på ett särskilt Food Export Center. Motsvarande finns redan i både Danmark och Irland och innebär att man i högre utsträckning satsar på större företag och inte bara lyfter det småskaliga.

En stor del av svensk livsmedelsexport består i dag av sprit, snus och godis. Är det så bra egentligen?
– Det är väl inget fel på det? Där har vi tjänat mycket stålar, men det finns ju även mycket annat, säger Björn Hellman och nämner Santa Maria och deras tacos som numera finns i 1 400 livsmedelsbutiker i Japan.
På frågan om vilken favoritprodukt han själv tycker borde exporteras mer är han diplomatisk:
– Jag gillar det mesta. Allt som gör livet värt att leva är bra att exportera!

Blev livsmedelsstrategin 2.0 vad ni hade hoppats på?
– Både ja och nej. Förutom det där med export har den ett välbehövlig fokus på ökad konkurrenskraft, robusthet och forskning och utveckling. Det som tyvärr saknas i strategin är en uttalad satsning på kompetensförsörjning. Men det viktigaste är nu att gå från ord till handling – den förra strategin gav ingen action alls.

Regelförenklingar är viktiga för att stärka branschens konkurrenskraft. Händer det något här?
– Det korta svaret är nej. Nu hoppas vi dels det nya regelförenklingsrådet, dels på det nya implementeringsrådet för att undvika överimplementeringar från EU. Samtidigt är jag luttrad och tror på det först när jag ser det, säger Björn Hellman och berättar att ett av Livsmedelsföretagens konkreta inspel till livsmedelsstrategin 2.0 var att myndigheterna alltid borde ställa sig frågan ”Kommer det här beslutet som vi fattar nu göra det enklare att producera livsmedel i Sverige”?
– Och om svaret är nej så låt bli!
Den pågående kontrollutredningen är också något som kan komma att göra skillnad framåt för att minska regelkrånglet. Den handlar om hur man tolkar lagarna i kommunerna för att det inte ska vara enskilda inspektörer som fattar sina egna beslut.
– Det är välbehövligt. I dag lägger våra jurister ned mycket tid för att stötta våra medlemsföretag så att de ska slippa vika ned sig för olika felbeslut.
Livsmedelsverket fick en ny generaldirektör i början av juni, som kommer direkt från Jordbruksverket. Bra eller dåligt?
– Jag tror att det blir superbra! Livsmedelsverket är livsmedelsindustrins viktigaste myndighet och under sina år på Jordbruksverket har Christina Nordin verkligen arbetat för att gynna näringen. Hon kan branschen och har rätt mindset och därmed potential att utveckla myndigheten. Mycket handlar om att ha en främjande-attityd som styr verksamheten, med en uttalad vilja att hjälpa i stället för att stjälpa, säger Björn Hellman.

Innan han blev vd för Livsmedelsföretagen jobbade han bland annat som butikschef inom Ica, säljare på Cloetta och produktchef på Kavli. Han hade även varit vd för branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer.
Under dina sju år på Livsmedelsföretagen har ni hanterat allt från torka och pandemi till Rysslands invasionskrig och skenade matpriser. Blev jobbet som du tänkt dig?
– Det har varit betydligt mer intensivt än jag förväntat mig men även roligare! Allt kan man inte förbereda sig på men om det är något som alla de här kriserna har visat så är det branschens enorma flexibilitet. Jag är otroligt imponerad av våra medlemsföretag, som hela tiden sett till att det finns mat och dryck i butikerna – oavsett vad. Det är bara att konstatera att vi tillsammans gör jäkligt mycket gott för Sverige!