Ny klimatranking: Svensk dagligvaruhandel släpar efter

I studien jämförs hur 27 dagligvaruhandelsföretag i Frankrike, Nederländerna, Polen, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland presterar på två områden; dels hur väl deras klimatplaner överensstämmer med Parisavtalet, dels hur väl de skiftar försäljningen från animaliskt protein, som kött, fisk och mejeri till mer växtbaserat protein som bönor, nötter och tofu. Rankingen analyserar företagens publika rapportering och bygger på hur ambitiösa och transparenta deras mål och åtgärdsplaner är.
Aktörer i Tyskland och Nederländerna toppar listan. Samtidigt pekar resultaten på att ingen dagligvaruhandelskedja ännu gjort stora utsläppsminskningar; hos många företag ökar fortfarande utsläppen.
Av de svenska aktörerna som granskats – Ica, Willys/Hemköp och Coop – hamnar Ica bäst på plats 14, medan Willys/Hemköp hamnar på plats 21 och Coop näst sist på plats 26.
Enligt Anna Richert, matexpert på WWF, har ingen av de svenska kedjorna gjort några större framsteg vad gäller att visa upp sitt arbete med att mäta och rapportera försäljningen av animaliskt respektive vegetariskt – ett skifte som är viktigt för att driva fram ett hållbart livsmedelssystem.

Är du förvånad över resultatet?
– Jag tycker snarare att det är intressant. Vi har en självbild här i Sverige att vi leder hållbarhetsarbetet medan resultatet tydligt visar att många aktörer i Europa har kommit betydligt längre.

Vad beror det på att Sverige inte längre har ledartröjan?
– Just i de här frågorna verkar det behövas mer synlighet. Vi har nog låtit dagligvaruhandeln vara för länge, alltså medierna, hållbarhetsgranskarna och civilsamhället. Det här visar tydligt att det finns behov av att dagligvaruaktörerna stärker sitt hållbarhetsarbete och bli mer transparenta, säger Anna Richert och fortsätter:
– Framför allt måste de utforma sitt arbete för att få konsumenterna med på tåget, det är nyckeln framåt. Man behöver vara mer proaktiv och bidra till normskiftet, säger Anna Richert och förklarar att det handlar om att skifta försäljningen från animaliskt protein, som kött, fisk och mejeri till mer växtbaserat protein som bönor, nötter och tofu.

Samtidigt visa olika konsumentundersökningar att vegovågen har vänt och att kött blir alltmer populärt…
– Ja, och det är ett problem. Hållbarhetsfrågan har ju inte försvunnit bara för att opinionen förändras. Aktörer som talar positivt om kött har ett intresse av att göra det – och det är inte samma sak som planetens intresse. Kött är fortfarande en av de största elefanterna i rummet och det måste vi adressera genom att hålla i och hålla ut.

Hur kan handeln göra rent konkret?
– Att lära av dem som går före, och samverka om lösningar är en bra plan. Det finns också mycket konkret man kan göra. Några exempel kan vara: kampanjer – både sådana man väljer att göra och som man väljer bort – prissättning, interna bonusar för framdrift i kategorierna, samt placeringar i butiken. Det finns en hel portfölj av åtgärder. Det är också viktigt att kommunicera att det inte handlar om att ta på sig tagelskjortan utan visa hur gott, färgglatt och hälsosamt det här skiftet faktiskt är.

Vad hoppas du på nu när den här rapporten publiceras?
– Jag hoppas på ökad synlighet för frågan, ökad samverkan om lösningar och att dagligvaruhandeln blir stärkta i sin ambition att sätta upp mål för klimat och proteinskifte och att man har solida planer för att uppfylla målen, säger Anna Richert.