Så här har coronapandemin påverkat de offentliga måltiderna

Coronapandemin har haft en både positiv och negativ effekt på de offentliga måltiderna. Det framkom i en kvalitativ kartläggning som utförts av Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.

Varje dag serveras tre miljoner offentliga måltider i Sverige i förskolan, skolan, äldreomsorgen och på sjukhus. Dessa har påverkats av pandemins ökade krav på snabba omställningar för att säkra kökens livsmedelstillgång, hantering av sjukfrånvaro i personalen samt arbetet med att minska trängsel i restaurangerna.

En undersökning utförd på 25 utvalda kommuner samt fyra regioner visar att den här perioden har lett till ett mindre hälsosamt måltidsutbud och stängda seniorrestauranger.

För att minska köbildning och hantera personalens sjukfrånvaro har bufféer och salladsbord i skolor och förskolor många gånger minskats eller tagits bort. Detta kan leda till negativa effekter på barnens hälsa. Skollunchen är dessutom särskilt viktig för barn från socioekonomiskt sårbara miljöer och bidrar till att utjämna skillnader i matvanor och hälsa.

Även måltiderna i äldreomsorgen har påverkats negativt. Stängda seniorrestauranger riskerar att öka ensamheten bland äldre som bor hemma och därmed risken för undernäring.

– Det är svåra avvägningar där risken för smittspridning måste vägas mot andra negativa effekter på äldres hälsa. Ensamhet var ett stort bekymmer hos många äldre redan före pandemin och nu är behovet av nya lösningar än större, säger Anna-Karin Quete, vid Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Livsmedelsverket.

Coronapandemin har också lett till positiva effekter som ökad krisberedskapsförmåga och samarbete över gränser. Pandemin har tydliggjort de offentliga kökens samhällsviktiga roll.

– I svaren ser vi ökad krisberedskapsförmåga, flexibilitet och ett stärkt självförtroende. Man har visat på stor handlingskraft och drivit på i viktiga anpassningar, säger Anna-Karin Quetel.

De utvalda kommunerna och regionerna beskriver att pandemin har gett verksamheterna möjlighet att testa, uppdatera och utveckla beredskapsplaner. Områden som aktualiserats är lagerhållning, uteblivna livsmedelsleveranser och personalförsörjning i kris.

Som ett stöd i utvecklingen tar Livsmedelsverket fram en beredskapshandbok om livsmedelsförsörjning riktad till kommunala och regionala måltidsorganisationer.

Om undersökningen

Verksamheter i 25 kommuner och 4 regioner i landet har beskrivit hur de offentliga måltidsverksamheterna påverkats av och hanterat pandemin. Det finns en stor spridning i verksamhetstyper och kvalitativ metod har använts. Resultaten ska ses som exempel på hur de offentliga måltiderna i Sverige påverkats av covid-19-pandemin. Materialet är inte representativt för landet i stort.

Dela

Fler nyheter i Corona och Måltider

Ny databas samlar offentliga inköp av livsmedel: “En möjlighet för producenterna”

Vilka livsmedel köper kommunerna? I den nya SILO-databasen finns möjlighet att ta reda på allt från stor andel svenskproducerade produkter som serveras till vilken förädlingsgrad råvarorna har samt vilka producenter och leverantörer kommunerna har.
– Det här kan bidra till ökad innovation hos företagen, säger Eva Sundberg, sakkunnig på Jordbruksverket som står bakom satsningen.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.