Svensk beredskap vässas med konkreta exempel från Ukraina

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har påverkat livsmedels- och dricksvattenförsörjningen i Ukraina på flera sätt. Som en del i arbetet att stärka Sveriges livsmedelsberedskap har Livsmedelsverket låtit göra en studie om hur bagerier i olika regioner i Ukraina klarade sig under åren 2022–2025.
– Även om förutsättningarna skiljer sig åt en del så finns det mycket som Sverige kan lära av. Studien pekar på betydelsen av att kunna hålla igång lokala, mindre livsmedelsverksamheter och hur viktigt det är kunna ställa om utifrån förutsättningarna, säger Mats Johansson, enhetschef på Livsmedelsverket.
Rapporten visar att brödproducenter snabbt anpassade sig och hittade nya lösningar genom att byta ut råvaror, söka alternativa leverantörer både lokalt och internationellt samt införa nya tekniska lösningar. Som exempel köpte en del bagerier generatorer och investerade i solpaneler för att kunna fortsätta verksamheten vid elavbrott.
För att hantera störningar i leveranser och brist på råvaror anlitade bagerier också flera olika leverantörer. Några utvecklade sin verksamhet och fick nya kunder i andra delar av landet.
En stor utmaning vid krigsutbrottet var också att hitta rätt kompetens. Det löstes med innovativa förmånspaket, flexibla arbetstider, barnomsorg på plats och – om det fanns pengar för det – automatisering. För att upprätthålla produktionen, arbetsmoralen och kvaliteten var både ledarskap och innovation avgörande.
Utifrån de lärdomar som dragits i Ukraina ger rapportskribenterna ett antal rekommendationer till aktörer på olika nivåer.
– Vi kan konstatera att några av de åtgärder som forskarna rekommenderar redan är på gång. Bland annat ger vi stöd för installation av reservkraft genom vårt investeringsprogram och vi arbetar med spannmålslager, säger Mats Johansson.