Kampen om kundernas plånböcker: “Lönsamheten pressas i hela kedjan”

När köpkraften urholkas ökar konkurrensen om hushållens pengar. Resultatet blir att lågprissegmenten vinner mark i dagligvaruhandeln och att konsumenterna väljer billigare produkter, skippar ekologiskt och handlar mer av kedjornas egna märkesvaror. Det framkom under ett webbinarium om matprisutvecklingen som Svensk Dagligvaruhandel arrangerade nu i veckan.

Vi lever i exceptionella tider, där hushållen möter högre bolåneräntor, högre energipriser och inflation som till stor del drivs av högre matpriser. Det säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel, när hon inleder webbinariumet ”Varför ökar livsmedelspriserna?”.

Jordbruksverkets jordbrukspolitiska utredare Marie Törnquist betonade att alla länkar i livsmedelskedjan måste samarbeta för att klara den ansträngda kostnadssituationen, där inte minst de kraftigt ökade priserna på handelsgödsel och el har drabbat många producenter hårt. Dessutom har lantbruket redan flera kriser bakom sig, där många fortfarande lider efter sviterna av torkan 2018.
– Den här krisen slår väldigt olika. En del lantbrukare gör sina bästa år och en del har det jättejobbigt, säger hon och förklarar att proteinrika grödor och oljeväxter inte kräver så mycket gödsel medan animalieproducenter ofta behöver mycket el i sin produktion.
– Det är ett svårt beslutsläge just nu för svenska lantbrukare. Om man ska vara beredd att investera och köper insatsvaror måste man ha en framtidstro, säger Marie Törnquist.

Medan producenterna pressas av el- och råvarupriser är dagligvaruhandeln pressad av kundernas allt tunnare plånböcker.
– Köpkraften har urholkats och konsumenterna har blivit mer försiktiga. Det gör det svårare för handeln att höja priserna utan att förlora kunder, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel, och fortsätter:
– Dagligvaruhandeln kompenserar sig inte full ut för sina ökade inköpskostnader. Det gör att lönsamheten pressas i hela kedjan.

I ett avslutande panelsamtal diskuterade representanter från de olika dagligvaruaktörerna utmaningar kopplade till prisutvecklingen på livsmedel.
Anette Hällkvist, chef för färskvaror Ica Sverige, berättade att man tydligt ser att konsumenterna väljer billigare produkter, mer egna märkesvaror men färre ekologiska produkter.
– Vi försöker påminna om värdet av att köpa mer svenska produkter och har ett långsiktigt samarbete med LRF, säger hon.

Dagabs vice vd Peter Holm avfärdade kritiken (från bland annat Konkurrensverket) om att bristande konkurrens på dagligvarumarknaden, med bara fyra stora aktörer, leder till en högre prisnivå – som konsumenter får betala för.
– Få stora aktörer har snarare gynnat konsumenterna och gjort att det har varit extremt låga livsmedelspriser här i Sverige. Det finns mer än 3 000 butiker som konkurrerar med varandra varje dag, vilket sätter press på oss i grossistledet, säger han.

Paneldebatt med Anette Hällkvist, chef för färskvaror Ica Sverige; Peter Holm, vice vd Dagab; Majsan Pense kategorichef för kött på Coop Sverige; samt Louise Edgren, inköpschef Lidl Sverige.

Just konkurrensen mellan aktörerna fungerar enligt flera paneldeltagare snarare som ”en stötdämpare” för konsumenterna, då kedjorna måste balansera mellan att behålla vinstmarginaler och behålla kunder.
– Vi hoppas så klart att man inte måste vänja sig vid så höga priser och vi hoppas kunna vara lika snabba med prissänkningar som prishöjningar, säger Louise Edgren, inköpschef på Lidl Sverige.

Livsmedelsindustrin kritik mot att deras kostnadsökningar inte kompenserar fullt ut i handelsledet höll panelen inte heller med om:
– Det finns inom nästan varje kategori en tydlig marknadsledare som har en bra position av varumärken som vi inte kan vara utan. Så de har en stark förhandlingsposition samtidigt som många är stora multinationella företag som har marginaler som är många gånger högre än våra, säger Peter Holm.

 

Dela

Fler nyheter i Dagligvaruhandel och Primärproduktion och Värdekedjan

Agronod får fortsatt stöd: “Vi är mer än redo”

Jordbruksverket beviljar Agronod fortsatt finansiering för att bygga klart den nationella dataplattformen för delning av jordbruksdata, där 800 lantbrukare redan i dag delar sin data.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.