14 nya förslag i årets Mat 2030 från Axfood

– Senaste rapporten från FN:s klimatråd IPCC visar med all tydlighet att vi måste skynda klimatomställningen med kraftfulla insatser som skyddar både miljön och minskar våra utsläpp. Och det måste ske nu, säger Klas Balkow, Axfoods vd och koncernchef, när han i förmiddags inledde webbinariet om Axfoods rapport 2030.

Han och hans kolleger efterfrågar fler, snabbare och modigare politiskt som underlättar för såväl konsumenter och näringsliv som offentlig sektor att ställa om.

Klas Balkow framhåller också att det inte längre räcker att arbeta med hållbarhet i den egna verksamheten om man vill åstadkomma mer omfattande förändringar inom livsmedelsindustrin. Det är viktigt att alla aktörer lyfter blicken och ser det större perspektivet.

Det är sjätte året i rad som Axfood presenterar livsmedelsstrategin Mat 2030. Syftet är att skugga regeringens livsmedelsstrategi och komma med fler konkreta och hållbara förslag som stärker mervärden för svenska livsmedel, lyfter landsbygdsfrågor, förbättrar matproduktionen, satsar på fossilfrihet och uppmuntrar till hållbar matkonsumtion.

– Vi efterlyser en kraftfullare handlingsplan med tydlig koppling till de nationella miljömålen, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

Av de 100 förslag som presenteras i Mat 2030 är 14 helt nya för i år.

Dessa är följande:

Till myndigheter och politiker

• Satsa på mer svensk förädling av sjömat, till exempel sill och skarpsill, till livsmedel.
• Använd SIN-listan som ett verktyg vid offentliga inköp för att minska användningen av olämpliga kemikalier och underlätta för materialåtervinning av förpackningar.
• Inför ett stöd inom ramen för landsbygdsprogrammet till de bönder som på frivillig grund väljer att ha mjölkkor på bete fler veckor än de lagstadgade, då EU:s regelverk inte tillåter att ersättning ges till sådant som är lagkrav, till exempel stöd för betesdrift av mjölkkor.
• Underlätta för fler grupper på arbetsmarknaden, till exempel utrikesfödda, att bli en del av den gröna näringen på landsbygden genom att synliggöra möjligheter till nya arbetstillfällen som finns inom ramen för landsbygdsprogrammet.
• Komplettera stödet till handlare i landsbygd genom att utveckla lokal e-handel så att fler ska få tillgång till att kunna handla mat utan bilberoende.
• Skärp kraven i producentansvarsförordningen så att plast räknas som materialåtervinningsbar när den kan materialåtervinnas i mekanisk återvinning genom att smältas ned till ny plast.
• Offentlig sektor bör kräva den grundläggande djurskyddscertifieringen Grund Nöt i sina upphandlingar för att öka efterfrågan på djurskyddscertifierat kött. Detta kan förslagsvis lösas genom branschöverenskommelser.
• Ta fram ett utvecklingsprogram inom ramen för livsmedelsstrategin för att stimulera produktion av grönsaker i Mälardalen. Idag finns den svenska grönsaksodlingen framför allt i Skåne och på Gotland.
• Använd latinska namn på samtliga arter, fiskezon och fångstmetod för att öka transparensen av information i livsmedelskedjan vid överlåtelse av livsmedel eller djurfoder.

Till näringslivet

• Främja utvecklingen av växtbaserad mat genom att ta fram KPI:er och definitioner som följer upp försäljningsutvecklingen.
• Testa och utveckla fler förpackningsfria alternativ i livsmedelsindustrin och handeln.
• Utveckla flergångsförpackningar för hämtmat för handel och restauranger.
• Allt svenskt nötkött ska ha den grundläggande djurskyddscertifieringen Grund Nöt.
• Utred alternativ användning av mulljordar (organogena jordar) som nyttjas i jordbruksproduktionen och hur bönderna bör ersättas för den alternativa markanvändningen. Mulljordarna är idag den enskilt största utsläppskällan för svenskt jordbruk och kan till exempel göras om till våtmarker eller permanenta betesmarker.

Bild: Klas Balkow och Åsa Domeij
Foto: Gustav Kaiser