Måltidsmiljön orsakar stora mängder matsvinn i skolan

För stressigt, hög ljudnivå och få vuxna i matsalen är exempel på faktorer i skolmatsalen som gör att eleverna väljer att slänga maten i stället för att äta upp den. Därför är det inte bara måltidschefen som sitter på lösningar som kan minska matsvinnet i skolorna, utan även rektor bör kopplas in. Det är slutsatsen från Livsmedelsverkets nya kartläggning av matsvinnet i kommunala verksamheter.

– Det är självklart viktigt att alla gör allt som går för att undvika matsvinn för klimatet och miljön, men i offentliga måltider är det viktigt av en annan orsak. Här borde maten som slängs i stället ha ätits upp och gjort nytta, även om det förstås förekommer att det lagas för mycket mat ibland, säger Karin Fritz, projektledare och matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Skolorna är det område där kommunerna arbetar mest aktivt med matsvinnet. Även om matsvinnet är lägre per matgäst i skolan jämfört med i förskolan och äldreomsorgen, slängs var sjätte lunchportion. Det blir uppskattningsvis 11 000 ton mat varje år.

Fokus för kommunernas åtgärder mot matsvinn behöver skifta. Det handlar om att skapa möjligheter för att maten faktiskt äts upp, till exempel genom ökad trivsel kring måltiden, att jobba med schemaläggningen och tillräcklig vuxennärvaro i matsalen.