Alla talar om kolhydrater – men fattar inte finessen med fiber

Säg ordet ”kolhydrat” och du möter känslor och åsikter som sträcker sig över hela skalan, från nyttigt och nödvändigt till direkt farligt och förkastligt. – Problemet är att folk drar alla sorters kolhydrater över en och samma kam, säger Brödinstitutets Maria Sitell.

23 januari 2019

Brödinstitutets årliga rundabordsmöte för journalister inom mat och hälsa handlade den här gången om forskningsläget kring kroppen viktigaste energikälla: kolhydrater. Med allt från fullkorn och fibrer till stärkelse och olika sockerarter.

– Det finns ju väldigt många olika typer av kolhydrater – allt från enkla molekyler till enorma förgreningar – som har helt olika funktioner och effekter i kroppen. Vissa av dem påverkar blodsockret och andra tarmfloran. Bröd har fått en stämpel på sig att innehålla dåliga kolhydrater trots att det är precis tvärtom. Därför känns det angeläget att berätta om vad forskningen säger i de här frågorna, säger Maria Sitell, dietist och talesperson för Brödinstitutet.

Syftet med frukostmötet var bland annat att reda ut skillnaderna och att redogöra för forskningsläget kring kolhydraters olika effekter i allmänhet och vad gäller fullkorn i synnerhet.

Vad är det som är så bra med fullkorn?

– Forskningen visar entydigt att det är den enskilda kostfaktor som har bäst förmåga att förebygga ohälsa. Samtidigt äter vi så fruktansvärt lite fullkorn. Enligt näringsrekommendationerna bör vi få i oss minst 75 gram per dag, vilket motsvarar fyra skivor fullkornsbröd. I själva verket äter vi bara 42 gram, vilket är minst i hela Norden, säger Maria Sitell.

Övriga som medverkade under dagen var Emily Sonestedt, nutritionist och docent vid Lunds universitet; Jesper Falkheimer, professor i strategisk kommunikation och som forskar om hur kunskap påverkar beteende; samt Ingela Stenson, omvärldsanalytiker på United Minds tillika chefredaktör för Livsmedel i fokus.

Ingela Stenson redovisade resultatet av en undersökning som United Minds nyligen genomfört på uppdrag av Brödinstitutet, som belyser människors attityder till kolhydrater och hälsa och som bland annat visat att människor oro för mat kraftigt minskat under det senaste året. Något som Jesper Falkheimer i sin tur menade kan bero på att matoron till viss del ersatts av rädsla för mer reella hot som terrorism och klimatförändringar.

AGNETA RENMARK