DEBATT: Honungsfusket för miljoner måste stoppas

Det var vid en internationell tävling i Montreal i mitten av september som man hittade bland annat antibiotikarester i nästan hälften av alla tävlingsbidrag. Att de upptäcktes berodde på att den årliga honungstävlingen hade skärpt tävlingsreglerna och kontrollerna som ett led i att motverka honungsfusket på global nivå.

Ungefär hälften av den honung som vi konsumerar i Sverige importeras. Under 2018 importerade Sverige honung till ett värde av 24,5 miljoner dollar, motsvarande cirka 221 miljoner kronor. Enligt uppgift är det i honung importerad från länder utanför EU som det mesta fusket sker. Importhonungen kontrolleras av importörer som kan vara grossister, stora livsmedelskedjor och ibland även biodlare. Importörerna står i sin tur under kommunernas tillsyn, medan länsstyrelserna kontrollerar den svenska biodlingen.

Men myndigheternas honungskontroller är generellt mycket sparsamma. Branschorganisationen Biodlingsföretagarna har länge kämpat för att Livsmedelsverket, som ansvarar för det svenska kontrollprogrammet utifrån EU:s regler, ska ta en mer aktiv roll i kontrollerna av honung. De menar också att fler biodlare och bisamhällen i Sverige skulle minska utrymmet för importerad prisdumpad och falsk honung, men att butikerna då måste vilja betala för äkta honung.

Enligt Biodlingsföretagarna har Sverige ett av de lägsta priserna på inhemsk honung i Europa.

Även om analysmetoderna förfinas, är det lätt att fuska med honung. Fusket sker ofta genom att honungen drygas ut med socker, eller säljs dyrt med falskt ursprung. Det har hänt att det som uppgetts vara honung i själva verket var färgad sirap.

Inte ens butikshyllornas honung kan man vara säker på, även om den uppges vara av svenskt ursprung. I fjol avslöjades ett omfattande bedrägeri då 20 ton asiatisk honung hade sålts in i Sverige som svensk. Nu har det dykt upp någonting på butikshyllorna som kallas ”fiberhonung”, som Biodlingsföretagarna menar är förfalskad.

Konsumenter och butiker som vill ha äkta vara, bör till att börja med undvika misstänkt billig honung. Allra säkrast är att välja certifierad honung, som ekologisk Krav-märkt eller Svenskt Sigill-märkt honung. I certifierad honung finns ingen risk för antibiotikarester eftersom certifieringen inte tillåter användning av antibiotika. Certifierad honung har många fler fördelar, bland annat är området tre kilometer runt Krav-certifierade bikupor i huvudsak Krav-certifierat, EU-ekologiskt eller av naturligt ursprung. Svenskt Sigill märker endast honung från biodlingar i Sverige, vilket gynnar pollinering av svenska frukter och grönsaker.

ANITA FALKENEK, vd för Krav

BRITT RAHM, vd för Svenskt Sigill