Maria Sitell: ”Rätt ord på rätt plats spelar stor roll”

Det är lätt att fasta i floskelfällan. Det gäller inte minst inom livsmedelsbranschen där ett ord som ”innovation” numera kan innebära nästan vad som helst. Maria Sitell, kommunikationschef och dietist på Brödinstitutet, skriver om vikten av stringens för att viktiga begrepp ska fortsätta att faktiskt betyda något.

På journalistik- och skrivarkurser lär man sig att ord och meningar ska tala för sig själva. Utropstecknet ska finnas inbyggt i själva meningen i stället för som ett tecken. En annan praxis är att med fördel skriva det man menar i stället för att använda uttryck som det ligger en hund begraven eller att få sina fiskar varma.
Språk utvecklas. Se bara på den uppmärksamhet som årets nyordslista får.
Fenomenet att mer vanliga ord används i nya främmande sammanhang är knepigare. Till exempel kan man höra om företeelser som är toxiska utan att ha något med reell förgiftning att göra, möten krisar även om man bara har haft en högljudd diskussion. Vidare är uttrycket helt sjukt vanligt i intervjuer efter idrottsprestationer.
Floskler finns överallt och kan ha sin roll men överanvända och inte minst felanvända kan de lätt bli fel.  En snabb sökning på internet visar att de värsta flosklerna är hålla flera bollar i luften, vara stresstålig och skapa värdegrund.
Vi inom livsmedelsbranschen är nog varken bättre eller sämre. Jag blir ibland helt matt och kan erkänna att måttet snart är rågat för fraserna innovativa lösningar, framtiden är redan här och det går snabbt nu. Har vi inte alltid verkat för utveckling, omvärldskoll och gjort framtidsanalyser med viss stress?
Några ord jag gärna önska mer stringens kring:
Innovation. Innebär nya lösningar av större betydelse, kan vara ett tekniksprång, som bygger på ny eller befintlig kunskap som används på nytt sätt. Kylskåpet var 1920-talets stora innovation. Pacemakern 50-talets. Vilka blir 2020-talets bidrag?
Forskning och utveckling bygger på tre olika nivåer: grundforskning, tillämpad forskning och det tredje, alltså utvecklingsarbetet där man systematiskt använder forskningsresultat till nya produkter, processer med mera som redan finns. Att insulin finns tillgänglig att injicera är ett av många fantastiska exempel.
Ett annat begrepp som numera slängs lite slarvigt med är vetenskapligt. Begreppet används för att skapa en seriös touch utan att nödvändigtvis vara vetenskaplig. Det kan gälla träningsråd, så kallade hälsoprodukter eller till med odling. Märklig företeelse.
Vetenskap kan beskrivas som produktion av ny kunskap genom systematiska metoder. Evidensbaserad betyder att den är bevisad eller belagd. Högst bevisvärde har systematiska översikter, metaanalyser och randomiserade kontrollerade dubbelblinda studier
Att använda felaktiga ord i fel sammanhang gör det inte mer rätt eller förståeligt för att det sägs många gånger, Floskelbingo passar inte för något, och särskilt inte när vi ska ställa om till hållbar livsmedelskonsumtion. Jag är övertygad att det blir både bättre och enklare när orden används i sin rätta bemärkelse. Skriv vad du menar, det håller.

/Maria Sitell, kommunikationschef och dietist på Brödinstitutet.

Dela

Fler nyheter i Människor och Värdekedjan

Varningen från industrin: ”Svårt bygga upp svensk produktion igen”

Livsmedelsföretagen varnar för att stigande kostnader för energi, drivmedel och gödsel i samband med det osäkra geopolitiska läget kan slå mot hela den svenska livsmedelsproduktionen – och därmed också mot svensk livsmedelsberedskap.
– Svenskarna vill ha svensk mat, då måste den också kunna produceras lokalt, säger Stefan Carlsson, vd för SIA Glass.

Gå med i nätverket idag!

Så håller du dig uppdaterad, utvecklas genom inspirerande event och får ta del av ett starkt branschnätverk med träffar och after works.