Ny rapport: “Mer fisk kan gå till livsmedelsproduktion”

Mycket av den fisk och skaldjur som fångas och som kunde bli mat kastas tillbaka i havet, eller används inte på grund av skador eller låg efterfrågan. Stora mängder fisk används också till foder, enligt en ny rapport från Jordbruksverket.

En ny rapport om livsmedelsförluster av vildfångad fisk och skaldjur visar att en stor del allt oftare kastas tillbaka i havet. Även fisk som är fullt ätlig finns det en låg efterfrågan av.
– Arter som sill, skarpsill, tobis och karpfiskar skulle vi kunna äta i högre grad, likaså köttet från siklöja och torskrom, säger Lina Waara fiskeripolitisk utredare på Jordbruksverket.
Orsaken till livsmedelsförluster är framför allt att fisk kastas tillbaka i havet eller är skadad av säl och fåglar. Vissa fullt ätliga fiskar eller detaljer av fiskarna efterfrågas inte av konsumenter.
Att majoriteten av fångsterna av sill och skarpsill går till foder beror enligt branschföreträdare på att det är låg efterfrågan och att regleringar gör det olönsamt att låta fisken gå till livsmedel. Efterfrågan påverkas bland annat av rekommendationer till vissa grupper av konsumenter att begränsa konsumtionen av Östersjösill på grund av innehåll av miljögifter. Fångstområden, affärsöverenskommelser, båtarnas storlek och hamnarnas utformning har också betydelse.
– Ur både ett resursperspektiv och beredskapsperspektiv är det viktigt att se hur mer fisk kan gå till livsmedelsproduktion i Sverige, säger Christina Nordin generaldirektör på Jordbruksverket.

Rapporten beskriver flödena inom det havsbaserade fisket under 2021. Livsmedelsförlusterna var ungefär 8 procent, motsvarande 4 000 ton, av den fisk som fiskas i syfte att gå till livsmedel men som inte går vidare i livsmedelskedjan.
Av det totala fisket så gick 67 procent, motsvarande 103 000 ton inte till livsmedel utan var planerad att gå till foderproduktion.

 

Dela

Fler nyheter i Fiske och vattenbruk och Hållbarhet

Södertälje sätter matens klimatavtryck under lupp

Södertälje kommun har tillsammans med Consupedia analyserat hur kommuns livsmedelsinköp påverkar omvärlden utifrån 14 hållbarhetsparametrar. Nu efterlyser kostchefen Sara Seing en bredare syn på hållbarhetsbegreppet.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.